Sekretessmarkering - Konsekvenser vid en vårdnadstvist?

Sammanfattning: Uppsatsen handlar om sekretessmarkering som omfattar barn då sekretessmarkeringen är tillkommen med anledning av barnets andra förälder/vårdnadshavare. Uppgifter om hot och våld är i studien inte styrkta genom dom. Arbetet rör sig inom fälten familjerätt – offentlig rätt. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekter och konsekvenser av en sekretessmarkering. Är gemensam vårdnad och umgänge möjligt vid sekretessmarkering? Arbetet belyser även åtgärden som sådan: vad krävs för att få en sekretessmarkering och vilken delaktighet och insyn har den som är skäl till sekretessmarkeringen i utredningen inför beslutet? Frågeställningar är också huruvida åtgärden är rättssäker och varför sekretessmarkeringsförfarandet inte har lagstadgats. Uppsatsen bygger på rättsdogmatisk metod med studier av lag, förarbeten, praxis och doktrin. Två pappor med erfarenhet av sekretessmarkering är intervjuade för att belysa verkningar av åtgärden i praktiken. En intervju är gjord med handläggare på Skatteverkets rättsavdelning. Slutsatsen är att en sekretessmarkering kan, men inte alltid får konsekvenser för bedömningen av vårdnad och umgänge. Vårdnadsutredaren och rätten tycks, som erforderligt, göra en självständig riskbedömning. Det konstateras att arbetet med riskbedömningar behöver utvecklas mer. Uppsatsförfattarens bedömning är att frågan om sekretessmarkerade uppgifter i folkbokföringen borde regleras tydligare, att åtgärden kan få omfattande konsekvenser för barnet och att det kan ifrågasättas om inte åtgärden borde anses falla under begreppet myndighetsutövning med de myndighetsliknande former som förfarandet har. Författarens bedömning är att förfarandet idag inte är rättssäkert utifrån allmänna rättsprinciper om att inte få dömas ohörd och rätten att informeras om och kunna bemöta anklagelser och påståenden.