Effektiva offentliga upphandlingar för ökad industrialisering inom anläggningsbranschen : En fallstudie på Trafikverket

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning: I Sverige står de offentliga upphandlingarna för cirka 625 miljarder kronor per år. För att styra de offentliga upphandlingarna mot politiska mål har regeringen tagit fram en nationell upphandlingsstrategi som bland annat beskriver hur offentliga upphandlingar kan främja innovation och alternativa lösningar för att öka produktiviteten. Inom exempelvis anläggningsbranschen har utredningar visat en låg ökning i produktivitet jämfört med den tillverkande industrin. En stor del av anläggningsarbetena upphandlas av offentliga beställare vilket innebär att potential finns att påverka entreprenörernas produktivitet. För att öka produktiviteten föreslås industrialiserade metoder. Slutprodukterna är dock komplexa och för att minska komplexiteten anser litteraturen att både processer och produkter bör standardiseras. Syftet med studien var att undersöka hur offentliga upphandlingar kan främja industrialisering inom anläggningsbranschen och utfördes som en fallstudie på myndigheten Trafikverket. Trafikverket upphandlar årligen för cirka 40 miljarder kronor och är därmed Sveriges största beställare av infrastruktur. Trafikverkets Beställar- och upphandlarstrategi innehåller bland annat strategin industriell produktion. I och med detta finns potential att påverka entreprenörerna att använda industriella produktionsmetoder och därför ansågs myndigheten lämplig att undersöka i den här studien. Tolv upphandlingar undersöktes och datainsamlingen utfördes genom 35 kvalitativa intervjuer med upphandlare, projektledare och entreprenörer. Intervjuerna analyserades genom kodning för att underlätta jämförelse samt för att möjliggöra kvantifiering av svaren. En slutsats är att oavsett om upphandlingen är tänkt att främja industrialisering eller inte, försöker entreprenörerna alltid arbeta industriellt. Detta visas i två fall där entreprenören ansåg att förutsättningar för industrialisering saknas, trots detta användes industriella arbetsmetoder. Vidare är den största påverkande faktorn för industrialisering paketering av liknande objekt eftersom detta skapar återupprepningseffekter. Faktorer som däremot hindrar industrialisering är Trafikverkets regler och styrning, konstruktionens utformning samt variationer i omgivningen. Intervjuerna visade även varierande kunskapsnivå gällande begreppet industriell produktion samt en diskrepans mellan Trafikverkets och entreprenörernas uppfattning gällande vilka främjande faktorer som upphandlingarna skapat. Förbättringsförslagen består av tre delar och handlar om att skapa intern samsyn gällande begreppet industriell produktion genom att standardisera arbetssättet och arbeta med ständig utveckling genom erfarenhetsåterföring. Vidare bör Trafikverket beakta interna förutsättningar för att exempelvis öka entreprenörens frihetsgrader samt utreda vilka verksamhetsområden samt vilka konstruktioner som är mer lämpliga för industrialisering. Slutligen rekommenderas att inkludera entreprenören tidigt i processen, exempelvis genom marknadsdialoger för att öka kunskapsnivån genom erfarenhetsåterföring från tidigare projekt samt för att skapa dialog kring begreppet industriell produktion.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)