Familjeåterförening i Sverige : En rättsfallsanalys av anhöriginvandringen innan och efter ikraftträdandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Handelshögskolan; Karlstads universitet/Handelshögskolan

Sammanfattning: Sammanfattning Medlemsstaternas migrationsrätt bygger på ett samspel mellan nationella och Europeiska unionens rättskällor. Genom Europeiska unionens praxis uppstår riktlinjer för hur en bedömning ska genomföras och hur olika rekvisit, samt situationer, ska utredas. I det svenska rättssystemet står migrationsverket, migrationsdomstolen och migrationsöverdomstolen som beslutsfattande instanser vad gäller ärenden om anhöriginvandring. Lagstadgade bestämmelser utgör en viktig del i migrationsrätten men utöver de har även praxis en betydande funktion för att fastställa gällande rätt. Anhöriginvandringen i Sverige har påverkats av införandet av begränsningslagen som skedde i juli år 2016. Vårt syfte är att undersöka migrationsdomstolarnas bedömning av mål som behandlar anhöriginvandring. Rättsfallen som beaktas har uppkommit både innan och efter begränsningslagen trädde i kraft. Vidare är syftet att jämföra den nationella bedömningen med art. 8 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt beakta Europadomstolens argumentation kring artikeln. Alla praxisavgöranden behandlar anhöriginvandring kring makar, barn, föräldrar, med flera. För att uppnå en förkunskap anges lagar och direktiv som är relevanta för ämnet. Denna undersökning utmynnar sedan i en analys där vi behandlar frågeställningarna som visar på skillnaden mellan migrationsdomstolarnas bedömning innan och efter införandet av begränsningslagen. Analysen behandlar även korrelationen mellan Europadomstolens praxis och nationella avgöranden och huruvida en harmonisering föreligger inom området för anhöriginvandring. Sedan ska det identifieras om det, till följd av begränsningslagen, föreligger ytterligare hinder för en viss grupp av anhöriga att få uppehållstillstånd. Resultatet tyder på att det föreligger en skillnad i tid kring omfattningen av migrationsdomstolarnas bedömning, att de nationella domstolarna följer internationell rätt dock utan hänvisning till den och att ingen särskild grupp påverkas på ett anmärkningsvärt sätt. Undersökningen innehåller även en slutsats där problemformuleringen besvaras och avslutningsvis anger vi våra reflektioner angående undersökningen och anger ytterligare utredningar som kan genomföras kring ämnet. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)