En kvalitativ studie om adhd-diagnosens införlivande i identiteten : ”Desto närmare jag har till mig själv och vet varför jag är som jag är, desto lättare blir det att liksom.. leva”

Sammanfattning: Adhd är en av de vanligare neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna och det talas allt mer om denna diagnos i samhället. Detta är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka om adhd påverkar identitetsskapandet samt se till samhällets påverkan i detta avseende. Frågeställningarna som förväntas kunna besvara detta är; hur påverkar individens identitet av en ADHD diagnos? Vilken roll har samhället för individens identitetsskapande i relation till diagnosen? Teorier som studien utgår ifrån är Meads teori om “jaget”, Goffmans teorier om stigma och identitet samt Jutels perspektiv som berör diagnoser ur ett sociologiskt perspektiv. Studien fann att diagnosen blir en stor del av identiteten vid diagnostiseringen. Genom diagnosen fick studiedeltagarna förståelse och ökad självkännedom. Skolan och arbetsplatsen hade en betydande roll för identitetsskapandet för studiedeltagarna. I skolan blev vissa beteenden och svårigheter som kan härledas från adhd tydliga. Därmed kunde studiedeltagarna komma i kontakt med stigmatisering baserat på diagnosen. På arbetsplatsen kunde istället dessa stigmatiseringar ta en vändning och istället bli fördelaktiga för studiedeltagarna. Denna studie bidrar med en ökad förståelse av identitetsskapande i relation till adhd.