3D-modeller i medborgardialogen : en undersökning av interaktiv 3D i Stockholms läns stadsplanering

Sammanfattning: Dialog med medborgarna är essentiellt i samhällsplaneringen för att skapa en god grund för beslutstagande som i slutändan leder fram till goda levnadsmiljöer. Ett sätt att initiera dialoger är att använda 3D-modeller. 3D-modeller används idag internt av kommuner i projekt av alla storlekar. I kommunikationen utåt mot medborgarna är modellerna däremot fortfarande ovanliga. Med interaktiva 3D-modeller kan medborgarna själva utforska planförslagen från valfri vinkel, vilket gör samrådsmaterialet mer lättförståeligt för fler invånare. Det här arbetet undersöker utbredningen av interaktiva 3D-modeller i med-borgardialogen inom Stockholms län. Syftet med uppsatsen är att undersöker och analysera kommunernas uttalade syften och vad de uppnår med interaktiva 3D-modeller i medborgardialogen. Stockholm valdes som studieobjekt eftersom länet består av 26 självstyrande kommuner i en geografisk sammankopplad region med stor socioekonomisk spridning. Länet är även i stort behov av nya bostäder. Arbetet genomfördes med en inledande dokumentstudie där offentliggjorda planer, beslutsdokument och kommunernas hemsidor granskades. Därpå genom-fördes telefonintervjuer och samtal med tjänstemän från de kommuner som vi-sade sig använda 3D-modeller. Målet med telefonsamtalen var att undersöka tjänstemännens objektiva bild av medborgardialogen såväl som subjektiva erfa-renheter och upplevelser. Sist jämfördes kommunernas uttalade syften med deras uppnådda resultat. I Stockholms län använder 7 kommuner interaktiva 3D-modeller. Dessa är Botkyrka, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Sollentuna, Stockholm och Upplands-Bro. Undersökningen visar att 3D-modellerna fungerar som intresseväckare, vilket lockar nya målgrupper, såsom barn, unga och föräldrar, som inte brukar delta i samrådsprocessen. Många medborgare har även svårt att ta till sig traditionellt samrådsmaterial såsom plankartor och detaljplaner. Kommunernas vanligaste syfte med 3D-modellerna är därför att underlätta förståelsen av de planerade förändringarna. Arbetet visar att kommuner med lägre medianinkomster tenderar att använda 3D-modeller till mindre projekt än kommuner med högre medianinkomst. I kom-muner med lägre utbildningsnivå och medianinkomst har kommunerna tagit fram 3D-modeller för att alla medborgare ska kunna delta i samrådsprocessen. 3D-modeller i samrådsprocessen leder till att fler medborgare engagerar sig och uttrycker sina åsikter. Då alla medborgare kan delta i dialogen stärks samrå-dens demokratiska funktioner. Då fler personer kommer till tals får kommunerna in bättre beslutsunderlag vilket leder till bättre stadsplanering och förhoppnings-vis en bättre levnadsmiljö.