Matematikångest ur ett genusperspektiv: Skillnader, orsaker, konsekvenser och lösningar

Sammanfattning: Den här litteraturöversikten behandlar begreppet matematikångest, både allmänt samt ur ettgenusperspektiv. Eftersom matematikångest ofta utvecklas tidigt med risk för att följa medunder hela studietiden, inriktar den här studien sig på hur det går att arbeta med och motmatematikångest både på högstadiet och gymnasiet. Utifrån en litteratursökning i olikaforskningsinriktade databaser har två frågor bearbetats. Först läggs en bakgrund i arbetetmed frågan Vad är matematikångest? och sedan utforskas frågan Vad ligger bakom skillnadernamellan flickors och pojkars tendens att utveckla matematikångest?Resultatet av litteraturöversikten visar att matematikångest kan beskrivas som en obehagligsinnesstämning i relation till ämnet matematik, som kan te sig tämligen förlamande och gekänslor av oro och viljan att fly. Det påverkar personens möjligheter att bearbeta matematiskaproblem negativt och kan komma att påverka personens val av fortsatta studier och framtidakarriär. Flickor utvecklar matematikångest i större utsträckning än pojkar och mycket tyderpå att dessa skillnader börjar dyka upp när eleverna börjar närma sig tonåren ochkunskapskraven inom matematik ökar. Trots att flickorna upplever mer matematikångestpresterar flickor som grupp lika bra som pojkar. Matematikångest påverkar den individuellaprestationen negativt, och flickor hanterar detta bättre än pojkar.En återkommande orsak i studien är stereotypiska förutfattade meningar om elevernasmatematiska kompetens baserad på exempelvis elevens kön. Dessa förutfattade meningarpåverkar elevernas attityder till matematiken och kan leda till att eleverna utvecklarmatematikångest. Dessa stereotyper uttrycks inledningsvis av lärare och föräldrar för attsedan även uttryckas av eleverna själva. Underlaget har också lyft fram kognitiva orsaker.Exempelvis så har flickor i genomsnitt en lägre rumslig processförmåga än pojkar, vilket kangöra att undervisningen påverkar dem didaktiskt mer negativt än pojkar. Utifrån resultatetgår det att se att pojkar gynnas mer av traditionell katederundervisning än vad flickor gör.Om läraren varierar lektionerna och blandar den traditionella katederundervisning med merkreativ undervisning i form av diskussioner och problemlösning inkluderas fler elever iundervisningen, vilket ökar deras kunskaper och självförmåga vilket leder till att färre eleverutvecklar matematikångest.