Rofylldhet i urban miljö : ett gestaltningsprogram för Batteriparken i Uppsala

Sammanfattning: Syftet med arbetet är att undersöka gestaltningsprinciper som kan användas vid utformning av ett rofyllt ljudlandskap. Principerna har testats genom att ta fram ett gestaltningsprogram för Batteriparken i Uppsala. Arbetet inleds med en litteraturöversikt som handlar om människans relation till ljud och hur man med hjälp av akustisk design kan reducera oönskade ljud samt hur nya ljudkällor kan bidra till en rofylld miljö. Därefter presenteras referensstudier av Tuleparken i Sundbyberg och Södervärns busstation i Malmö för en ökad förståelse för hur ljud kan användas som designelement. Valet att jobba med Batteriparken baserades på forskning som visar att det finns goda anledningar att främja tilltalande ljudkvalitéer i rekreationsområden i ett stadsnära läge, där många människor har möjlighet att vistas. En förstudie som bestod av en inventering och en auditiv rumsindelning gjordes för att undersöka parkens grundläggande förutsättningar. Inventeringen tog fasta på parkens befintliga material, funktioner, rörelsemönster och den omkringliggande miljön. Den auditiva rumsindelningen baseras på The Model of Prominence och användes för att analysera parkens olika ljudlandskap. Programpunkter togs fram som en del av gestaltningsprocessen. De baserades främst på förstudien av Batteriparken, men även litteraturöversikten och referensstudierna. Skisser gjordes för att undersöka vilka gestaltande objekt som skulle vara lämpliga för att genomföra positiva förändringar av ljudlandskapet. Akustiska mål för tillsatta ljud i parken formulerades med hjälp av metoden Sonotope Charactarisation Tool. Gestaltningsprogrammet redovisas i form av en planskiss, sektioner och perspektivbilder som visar det nya gestaltningsförslaget för Batteriparken. Resultaten av denna studie visade att det finns många möjligheter att skapa ett rofyllt ljudlandskap i den här typen av miljö och att de metoder som använts för att förbättra ljudlandskapet också bidrar med ökad trivsel och i flera fall även till värdefulla ekosystemtjänster. Studien visade också att det finns svårigheter vid utformningen av rofyllda element eftersom det finns flera intressekonflikter. En stor del av arbetet gick ut på att ta fram ljuddämpande åtgärder för parken. Det var särskilt svårt att förhålla sig till storlek och höjd på ljuddämpande barriärer, rekommendationer gällande trafiksäkerhet och känslan av trygghet i parken. Vidare visade resultaten av studien att det var svårt att hitta exempel på platser till referensstudier, speciellt urbana parker i Sverige, där tillförda ljud har använts för att främja rofyllda och tysta platser. Det var även svårt att hitta litteratur som beskriver människors preferenser för olika typer av vegetationsljud och vilka typer av markmaterial som ger de akustiska effekter som människor föredrar. Dessa ämnen kan behövas studeras vidare i framtiden.