Differentierad utdelning eller lön? - Vad är det HFD gör när de avgör?

Sammanfattning: Det svenska skattesystemet skiljer mellan olika inkomstslag som beskattas olika. Tanken när systemet infördes var att det skulle kompensera för t.ex. inflationen och att det faktiskt beskattade värdet därigenom skulle bli detsamma. Så blev inte fallet och det är idag mycket lukrativare att föra ut vinst ur bolag genom utdelning än lön. Eftersom skatterättsliga bestämmelser anknyter till civilrättsliga termer möjliggör den vida avtalsfriheten för skatteskyldiga att påverka beskattningen. För skatterätten som syftar till att generera intäkter att finansiera välfärden och olika samhällsfunktioner är det problematiskt. Som verktyg däremot kan en rättshandlings verkliga innebörd läggas till grund för beskattning. Härigenom ses det av avtalsfriheten konstruerade upplägget igenom. Uppsatsen undersöker hur Högsta Förvaltningsdomstolen gör det. Utgångspunkten är principen om rättshandlingars verkliga innebörd. Arbetet visar att civilrättsliga begrepp är prejudiciella för beskattning. Emellertid är dessa inte sällan mångtydiga där innebörden varierar beroende på sammanhang. Det gäller alldeles särskilt om termerna fått en skatterättslig modifikation. Härigenom kan domstolen tolka begreppen så att de lämpar sig efter skatterätten. När domstolen tillämpar metoden på konstruerade utdelningsupplägg beskattar de istället enlig den civilrättsliga innebörden lön eller ersättning för arbetsprestation. Inkomstslagens inbördes hierarki innebär dock att utdelningen borde ges företräde. Därför finner uppsatsen att utdelningsbegreppet fått en skatterättslig modifikation. Det medför att en utdelning som differentieras beroende på vem som äger aktierna och baseras på arbetsprestationen underkänns skatterättsligt. De senaste två rättsfallen som berör området från Högsta Förvaltningsdomstolen kan dessutom innebära att det skatterättsliga begreppet tillåts divergera ytterligare från det civilrättsliga. Avslutningsvis diskuteras principen verklig innebörd tillämpad på differentierad utdelning med beaktande av rättssäkerhet, närmare bestämt förutsägbarhets- och föreskriftskraven. Arbetet finner att praxis det senaste halvåret visat tendenser som äventyrar förutsägbarheten men ökar skatteeffektiviteten. Vad gäller legalitet beror följsamheten av om utdelningsbegreppet tillåts tolkas ändamålsenligt eller inte. För att slutligt ta ställning uppmanar uppsatsen läsaren att ta ställning mellan rättssäkerhet och skatteffektivitet.