"En björntjänst gör ju ingen glad" – Om felansvar vid köp av tjänster mellan näringsidkare

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Den svenska tjänstesektorn växer kontinuerligt och blir en allt viktigare del av landets ekonomi. En bidragande faktor kan vara att både utbudet av och efterfrågan på konsulttjänster ökar. I svensk rätt föreligger dock inte någon konkret lagstiftning som är direkt tillämplig på tjänster som utförs mellan näringsidkare. För att lösa en tvist mellan uppdragsgivare och uppdragstagare måste domstolen således vända sig till vad parterna har avtalat. Om det saknas närmare föreskrifter i avtalet kan dock vissa problem uppstå. Bedömningen måste då utgå från närliggande reglering eller allmänna rättsgrundsatser, vilket kan leda till bristande förutsebarhet för parterna. Förevarande uppsats tar sikte på det oreglerade rättsområdet för köp av tjänster mellan två näringsidkare. Syftet är att tydliggöra det rådande rättsläget för uppdragstagarens ansvar vid fel i den utförda tjänsten. Med stöd av den rättsdogmatiska metoden och erforderligt material behandlas ämnet med fokus på såväl gällande rätt i sin nuvarande form som några förslag till ändringar. Uppsatsen redogör därmed för vad som ska avses med fel i tjänsten respektive under vilka förutsättningar skadestånd kan utgå. Dessutom ifrågasätts om det befintliga rättsläget är tillfredställande genom att presentera för- och nackdelar med att utforma reglering som är direkt tillämplig på tjänster som utförs mellan näringsidkare. Av uppsatsen framgår att bedömningen av vad som ska avses med fel utgår från parternas avtal, som kompletteras med andra närliggande normkällor. Enligt huvudregeln prövas frågan om skadeståndsskyldighet utifrån den allmänna culpaprincipen med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Det råder dock viss osäkerhet om behov föreligger av att införa lagstiftning på det aktuella området. Ett annat alternativ kan vara att utöka självreglering, för att uppnå ökad flexibilitet i jämförelse med lagstiftning. Om rättsområdet även fortsättningsvis lämnas oreglerat kvarstår dock stora möjligheter för domstolarna att anpassa sina rättsliga bedömningar utifrån de individuella omständigheterna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)