Tjuvjakt och bevarande av giraffer

Sammanfattning: Giraffen är väldens högsta landlevande däggdjur och förekommer i vilt tillstånd på Afrikas savanner söder om Sahara. De lever solitärt eller i ostabila, små hjordar och konkurrerar inte med andra arter om födan vilken huvudsakligen består av blad från träd och buskar av arten Acacia. Spp. I nuläget är girafferna uppdelade i en art med nio underarter, vilka skiljer sig åt med pälsmönster, hornens placering och pälsfärg. Nya studier grundade på genetiska tester föreslår istället en indelning av fyra arter med fem underarter, där fyra av de nuvarande underarterna blivit i hopslagna till två. Oavsett indelning är ett bra bevarandearbete nödvändigt om alla underarter ska fortsätta att existera. Giraffpopulationen har på 30 år sjunkit med närmare 40 % och arten kategoriserades därför som ”sårbar” på IUCNs rödlista år 2016 från det tidigare ”livskraftig”. Rovdjur anses inte ha någon påtaglig påverkan på populationen utan orsaken till minskningen beror istället på mänskliga faktorer. Tjuvjakt och habitatförlust till följd av utbredning anses vara de primära anledningarna. Giraffen jagas främst då den genererar mycket kött, för sin tjocka hud som lämpar sig bra för tillverkning av flertalet produkter som väskor och kläder, men även av medicinska skäl då det förekommer teorier om att förtäring av hjärna och benmärg kan bota HIV/AIDS. I takt med att den mänskliga populationen växer blir habitatförlusten för girafferna mer påtaglig. Dels genom behovet av mer åkermark, betande boskap men även skövling av träd för tillverkning av kol att elda med. Detta har en negativ påverkan på giraffpopulationen då deras födotillgång minskar. Tjuvjägare är ofta fattiga människor som jagar för att livnära sig och det är dessutom ovanligt att tjuvjägare blir gripna. För att motverka tjuvjakten behöver därför problemet angripas från olika håll. Dels genom att involvera lokalbefolkningen som förslagsvis kan få del i inkomsten från turismen, att utbilda dem för att öka värdet för djurlivet men också lägga vikt på att lagar följs på rätt sätt både av befolkningen och myndigheter. För att skydda girafferna mot utrotning krävs också ett bevarandearbete för att minska tjuvjakten och påverkan på habitatet. I Kenya har antalet parkvakter i Maasai Mara reservatet utökats för att möjliggöra patrullering dygnet runt. Räkna antalet individer och utbilda lokalbefolkningen är andra viktiga bevarandeåtgärder.