Kuratorsyrket, en praktik baserad på evidens eller erfarenhet? : En kvalitativ innehållsanalys om kuratorer inom hälso -och sjukvården

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning:

Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad. För att ta redan på detta har jag gjorde en kvalitativ innehållsanalys av nio avidentifierade journaler. Resultatet visade på att de insatser som kuratorer arbetar med är följande: kartlägga, medvetenhetsgöra, förändra, meningsfullhet samt samordna. De arbetsmetoder som jag fann var motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). För att förstå materialet har jag använt mig av systemteori samt evidensbaserade metoder och olika kunskapsområden dit erfarenhetsbaserad kunskap hör till. Utifrån materialet är det svårt att säga om kuratorer arbetar mer utifrån erfarenhet än evidens dock kan man hävda att de använder båda arbetssätten i deras praktik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)