Graffiti - ett didaktiskt problemområde?

Sammanfattning: I detta arbete undersöks niondeklassares attityder gentemot bildämnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti är ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bildämne är omdebatterat. I förhållande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans rädsla för att införliva en radikal estetik i undervisningen framstår graffiti som ämnesstoff som en välkommen didaktisk utmaning. Skeptiker menar dock att undervisning kring graffiti i skolan riskerar att uppmuntra illegalt klottrande. Med utgångspunkts i didaktikens vad-fråga reds en del av denna problematik ut. Texten syftar dels mot att undersöka om ungdomar uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen. Med litteraturens definition av graffiti, en exkluderande, extremt sluten subkultur, tycks detta långt ifrån självklart. Utifrån en andra frågeställning undersöks dessutom huruvida infölivandet av graffiti i bildundervisningen påverkar elevernas attityder till dess illegala aspekt. I arbetet redovisas resultaten av en kvantitativ enkätundersökning, genomförd vid två olika skolor i södra Sverige. En analys av dessa visar att graffiti fungerar bra som svar på didaktikens vad-fråga. Niondeklassare uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen – vilket i förlängningen kan ha potential att motivera dem i deras lärande. I arbetet konstateras dessutom att undervisning kring graffiti tycks påverka elevernas syn på dess illegala aspekt, men på så sätt att de i.o.m. undervisningen blir mer benägna att ta avstånd från illegal graffiti.