Plikten framför allt : En idékritik av svenska värnpliktens legitimitet

Sammanfattning: Det finns en allmänt vedertagen uppfattning om att medborgare bör vara trogna sitt land och att i krissituation skydda det samhälle som annars möjliggör för dennes fria liv. Det finns också en uppfattning som menar på att statens tvingande makt är alltför extensiv och att värnplikt inskränker mänskliga fri- och rättigheter. Uppsatsens syfte är att genom en teoretisk diskussion finna premisser och kriterier för när värnplikt kan anses legitimt i en demokratisk stat. För att sedan kunna göra en idékritisk analys av ett empiriskt fall – den svenska värnplikten. Den teoretiska diskussionen tar avstamp från Hobbes teorier om samhällskontraktet, medborgarens skyldighet att strida för staten och dess kontrast till den starka självbevarelsedriften, för att sedan mötas av andra teorier och perspektiv om rättvisa och hur statliga förpliktelser kan rättfärdigas i modern tid. Resultatet av den teoretiska diskussionen och uppsatsens delslutsats finner att värnplikt kan anses legitimt ifall fallet uppfyller bland annat premisserna om att det råder hot mot nationell säkerhet och att det därför krävs ett gemensamt försvar, samt att plikten har en demokratisk förankring och att kriterier, såsom att alla är lika inför lagen och att bestraffning inte får överskrida värdet av plikten, även de uppfylls. Resultatet av den idékritiska analysen av fallet visar att den svenska värnplikten som den nu är utformad uppfyller helt eller delvis de uppsatta premisserna och kriterierna.