De köpte sin kärlek för pengar - En undersökning av rättsordningens förhållande till sugardating

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Juridiska institutionen; Lunds universitet/Juridiska fakulteten

Sammanfattning: Sugardating innebär att någon - oftast en äldre man – på olika sätt betalar en annan – oftast en yngre kvinna – för umgänge och intimitet. Köp av sexuella tjänster är kriminaliserade i svensk rätt, men rättsordningen har än så länge inte tagit ställning till hur köpandet av känslomässig intimitet ska hanteras rättsligt. Den här uppsatsen diskuterar hur rättsordningen på olika sätt befattar sig, eller borde befatta sig, med överenskommelser om sugardating. Uppsatsen visar att överenskommelser om sugardating har en tydlig avtalsrättslig karaktär. Avtalen rör olika tjänster av känslomässig intimitet och umgänge, i utbyte mot någon form av ersättning. Överenskommelser om sugardating kan alltså till sin form klassificeras som ett civilrättsligt avtal. Uppsatsen diskuterar sedan om sugardating skulle kunna vara ett pactum turpe – ett osedligt avtal som inte omfattas av rättsordningens skyddsintresse. Den praxis som finns kring osedlighet och pactum turpe kan tolkas som att personliga frågor inte ska låtas påverkas av ekonomisk ersättning. Detta talar för att sugardating skulle klassas som pactum turpe vid en domstolsprövning. Samtidigt kan det finnas civilrättsliga aspekter i dessa överenskommelser som inte är att betrakta som osedliga. Det är också svårt att bedöma det omoraliska i sugardating, eftersom det osedliga i ett pactum turpe ska stämma överens med en enhetlig samhällssyn på vad som är moraliskt och etiskt förkastligt. Doktrinen och praxisen kring pactum turpe är inte tillräckligt förutsägbar eller omfattande för att några slutsatser ska kunna dras. Sugardatingen sätts slutligen i relation till teorier om emotional labour, som beskriver den psykologiska effekten av att sälja känslor på en kapitalistisk arbetsmarknad. Uppsatsen diskuterar huruvida sugardating är en form av emotional labour och hur detta påverkar de personer som ägnar sig åt det, och även hur detta återspeglar en kapitalistisk samhällsutveckling. Slutsatsen blir att sugardating är problematiskt ur ett flertal perspektiv, på både individ- och samhällsnivå, och att det därför kan vara önskvärt att rättsordningen befattar sig med fenomenet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)