Sista Blosset - en studie i svenska tobaksindustrins skadeståndsansvar

Sammanfattning: Detta arbete centrerar sig kring en av vår tids mest omdiskuterade hälsofrågor - tobaksrökning - och de skador vilka man som konsument kan ådra sig om man nyttjar tobaksprodukter samt den juridik man bör använda vid riktandet av en eventuell skadeståndstalan mot något av de tobaksbolag som tillverkar, marknadsför och säljer dessa produkter. Syftet med arbetet är att klargöra hur den svenska skadeståndsrätten behandlar den typ av skadeståndsfrågor som uppkommer vid tobaksrelaterade skador. Meningen med detta är att försöka precisera den svenska skadeståndsrätten de lege lata på denna typ av frågor, för att se vilka möjligheter som finns att vinna framgång med en skadeståndstalan av denna sort. Till denna precisering av den svenska rätten kopplar jag ett antal andra både juridiska och icke-juridiska aspekter av tobaksbruket för att klargöra hur man på bästa sätt riktar denna talan. Bland dessa aspekter tar jag upp särskilt tobakens uppkomst och förekomst&semic utbredning, omfattning och effekter av bruket samt vilka åtgärder man vidtagit för att minska bruket. Sammantaget visar dessa aspekter på hur man i samhället ser på tobaken, vilket ju avspeglar sig i hur man reglerar området i rätten. Inom denna del av arbetet utreder jag tobakens historia för att konstatera hur tobaken uppkommit i samhället och fått den status den har idag samt hur den har påverkat befolkningens hälsa till att ge upphov till några av vår tids största folksjukdomar. Vad gäller de olika typerna av skador och sjukdomar man kan ådra sig av tobaksrökning kommer arbetet att ägna ett särskilt avsnitt till detta område för att klargöra vilka av dessa som det är mest relevanta att rikta skadeståndstalan för samt hur stora riskerna är att drabbas. Här kommer också ingående att behandlas nikotinets beroendeframkallande verkan hos rökaren och hur detta ämne påverkar folks möjlighet att sluta röka. Detta är en viktig del att klargöra i en skadeståndstalan mot tobaksindustrin, vilket skall redogöras för under den juridiska delen av arbetet. Vidare behandlar jag även synen på skadeståndsrätt och tobaksfrågor i amerikansk rätt, främst då USA är föregångslandet inom denna typ av skadeståndsprocesser och man här har utvecklat en praxis och doktrin på området som kan vara en värdefull källa att beakta vid svenska rättegångsprocesser mot tobaksindustrin. Detta innefattar en redogörelse för den kamp som bedrivits av mot tobaken i USA enda från starten runt 1950-talet fram till idag, i form av de mest relevanta tobaksmålen, den lagstiftning man infört på delstatlig och nationell nivå samt en översikt av den amerikanska tobaksindustrins handlande. Den juridiska delen av arbetet är som nämnts en precisering av svensk skadeståndsrätt de lege lata, avseende de olika ansvarsgrunderna culpaansvar, rent strikt ansvar och de som jag valt att kalla strängt culpaansvar (produktansvar och felansvar enligt konsumentlagstiftningen). Utredningen utgår i denna del ifrån två typer av mål&semic där tobaksindustrin har vilselett konsumenterna och där tobaksindustrin inte har vilselett konsumenterna varunder jag rangordnar de olika ansvarsgrunderna. Anledningen till denna uppdelning är att skapa ett lättare sätt att åskådliggöra problematiken med tobaksmål, så att man kan klargöra de relevanta ansvarsgrunderna i det enskilda fallet. I detta avsnitt ingår även en bedömning av vilken typ av mål som är lämpliga att driva samt vilka tobaksbolag som man kan rikta talan mot som svensk konsument. Vad gäller vilken typ av mål som är lämpliga behandlar jag främst vilka förutsättningar som är lämpliga för de privata rättsubjektens för att man skall ha möjlighet att vinna framgång med sin talan. Detta innefattar bl.a. att privatpersonen börjat röka från mitten av 1940-talet fram till mitten på 1970-talet. Detta beroende på att det ofta tar mellan 20-50 år för de tobaksrelaterade sjukdomarna att utveckla sig,. Efter mitten på 1970-talet har man dessutom börjat varna på förpackningar om rökningens hälsorisker varför kraven på informerat samtycke torde vara uppfyllt. Under dessa förutsättningar torde alla ansvarsgrunderna culpa, rent strikt ansvar och strängt culpaansvar vara möjliga att tillämpa. Jag behandlar i anslutning till detta även frågan om möjlighet till att rikta talan ifråga om passiv rökning samt möjligheten att i svensk rätt nyttja det amerikanska institutet ''class-actions''. Vad sedan avser utredningen om de olika tobaksbolagen behandlar denna de bolag som bedriver verksamhet i Sverige i form av tillverkning, marknadsföring eller försäljning och som har gjort detta under den relevanta ansvarsperioden (mitten på 1940-talet till mitt på 1970-talet) och fortfarande bedriver verksamhet under liknande former. Avsnittet om culpaansvar är uppdelat i två delar, en gällande culpaansvar för äldre svensk rätt avseende perioden från mitten på 1940-talet till mitten på 1970-talet, och en gällande culpaansvar enligt nutida rätt. Denna uppdelning har gjorts med hänsyn till problemet med retroaktivitet, dvs. att tobaksindustrin kan hävda att man inte kan döma ut ansvar idag för ett handlande som företogs under den omnämnda perioden. Om ett mål således gäller frågan om culpaansvar under den omnämnda ansvarsperioden, skall man titta på gällande rätt under denna period, medan man om det gäller culpaansvar för handlande som företogs idag, t.ex. i mål om s.k. light-cigaretter, så skall man titta på rätten på senare tid. Culpaansvaret är, som kommer att framgå under arbetes gång, den ansvargrund som förefaller innebära störst chans att vinna framgång med sin talan, vilket redogörs för under slutsatsavsnittet. Avsnittet om rent strikt ansvar inriktar sig på den praxis som utvecklats kring begreppet farlig verksamhet i svensk rätt, men går även in och behandlar en del norska praxis. Anledningen till att jag valt att gå in på norsk praxis är att man i norsk skadeståndsrätt har ett mer utvecklat rent strikt ansvar (''olovfestet objektivt ansvar''). Tyngdpunkten i avsnittet ligger på att konstatera om tobaksindustrins verksamhet uppfyller de krav på farlig verksamhet som man kan urskilja i den svenska och norska praxis som varit vägledande i rätten. Jag går i detta avsnitt även in och behandlar några av de legislativa moment som kan motivera ett rent strikt ansvar. Det är då främst frågan om reparation, prevention, placeringen av risk för skada och bevishänseendet. Det sista avsnittet avseende ansvargrunderna är det som jag kallat strängt culpaansvar. Med detta avses produktansvar enligt PAL eller felansvar enligt konsumentlagstiftningen. Utredningen i denna del är främst inriktad på lagstiftningen i PAL och de krav som uppställs för att ett produktansvar skall inträda. Jag tittar här särskilt på de olika typer av fel som kan vara aktuella att åberopa i tobaksmål, däribland informationsfel (otillräcklig och missvisande upplysning och marknadsföring av tobaksprodukter, samt även underlåtelse att upplysa om de hälsorisker som är förknippade med produkterna), utvecklingsfel (skador som beror på säkerhetsbrister som inte ens den främsta vetenskapliga expertisen kunde förutse vid den tidpunkt då produkten sattes i omlopp), systemfel (skaderiskerna är kända men produkterna anses ändå allmänt godtagna i samhället). Utöver ansvarsgrunderna ägnas ett avsnitt åt bedömningen av adekvat kausalitet i tobaksmål, dvs. frågan om det finns orsakssamband mellan själva rökningen och de skador som kan uppkomma. För att avgöra denna fråga på ett korrekt sätt under rättegångsprocessen kommer det att vara viktigt att hämta in medicinska sakkunnigutlåtanden. Ifråga om själva kausalsambandet blir bevisningen i det enskilda fallet avgörande. Användandet av den s.k. överviktsprincipen vid bedömningen av hur man skall föra bevisning framhålls i detta avsnitt som särskilt önskvärd. Detta särskilt i tobaksmål då man annars lägger en för tung bevisbörda på den skadelidande. Utöver kravet på att det skall föreligga kausalitet mellan rökningen och den uppkomna sjukdomen finns ett krav på att detta orsakssamband skall vara adekvat. Detta utreds genom att göra en allmän bedömning med hänsyn till risken i allmänhet om det förelegat oaktsamhet, varefter man ställer frågan vilka skador en fackman i en efterhandsbedömning skulle anse påräkneliga. Totalt sett blir bedömningen av om det förelegat adekvat kausalitet förelegat mellan tobaksrökning och en viss sjukdom svår. Detta särskilt när det handlar om komplicerade sjukdomstillstånd såsom lungcancer. Som en sista del av det juridiska avsnittet sker även en utredning av riskacceptans och det som kallas informerat samtycke. Detta sista avsnitt är till synes avgörande för frågan om man skall tillmäta någon vikt vid de övriga ansvargrunderna, och kommer således att bli avgörande i större delen av alla tobaksmål. Det som konstateras i avsnittet är bl.a. att de personer som började röka innan mitten på 1970-talet och även de som i unga år börjat röka kort tid därefter kan inte ha ansetts acceptera de risker som är förknippade med tobaksbruket. För att man överhuvudtaget skall ha kunnat acceptera dessa risker fullt ut måste det föreligga ett krav på informerat samtycke. Detta krav innefattar sex punkter som innebär bl.a. att ha vetskap om de sjukdomar, och andra skador som kan orsakas, kunskap om sannolikheten att ådra sig någon av dessa sjukdomar och utsikterna om de skulle drabbas och kunskap om att förändra sitt beteende. Som en sista del av arbetet gör jag en sammanfattning av de slutsatser jag kommit fram till, vari jag inkluderar mina egna kommentarer de lege ferenda vad som eventuellt skulle vara önskvärt att förändra inom den svenska rätten för att förbättra eller säkerställa den rätt som torde tillkomma de svenska konsumtenter som lidit skada av sitt tobaksbruk. Inom detta avsnitt har jag även tagit upp en del praktiska betänkligheter som är viktiga att beakta vid väckandet av talan såsom frågan om rättshjälp, möjligheten och behovet av dokumentinsyn ho tobaksbolagen, preskriptionsfrågan samt hur en stämningsansökan skulle kunna se ut.