Estetikens betydelse för en hållbar stadsutveckling: : en analys av nationella mål och riktlinjer gällande stadens offentliga rum

Sammanfattning: Världens länder står inför en gemensam utmaning gällande en framtida hållbar stadsutveckling. Rådande klimatförändringar har lett till ett gemensamt framtaget ramverk där en punkt på agendan är en urban struktur där klimatsmarta transportsätt prioriteras. Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken betydelse estetiska värden har för den utvecklingen genom att tolka de nationella mål och riktlinjer som tagits fram i enlighet med Agenda 2030. Den framtagna svenska politiken presenterar begreppet Gestaltad livsmiljö som sin huvudsakliga ståndpunkt för att indikera att det är människans perspektiv som ska vara styrande i planering och utformning av stadens offentliga rum. Perspektiven som ligger till grund för analysen utgörs därför av Gehls och Carmona et al.s teorier som förespråkar den mänskliga dimensionen. Dessa teorier kompletteras med ett perspektiv utifrån Meyers och Herringtons artiklar om innovativa resonemang kring begreppet estetik, sett ur funktionen av landskapsarkitektur, för att poängtera hur det gröna i staden kan inkluderas i diskurser kring estetiska värden som kan bidra till en hållbar stadsutveckling. Undersökningens resultat åskådliggör att ett ställningstagande kring ämnet undviks i arbetets empiriska material, ArkDes (2020) rapport ThinkTank – Med människan i fokus, vilket komplicerar tolkningen av vilka riktlinjer som egentligen finns. Utfallet visar att det är svårt att mäta på vilket sätt kvalitativa värden, som estetik, kan bidra till långsiktigt hållbara lösningar på liknande sätt som exempelvis ekologiska fotavtryck. För att tydliggöra de mål som politiken förväntas uppnå föreslås därför en utveckling av språkbruket inom de kreativa professioner som är involverade i processer kring planering och utformning av de gestaltade livsmiljöerna i städer.