Elevers möjlighet till interaktion : Utifrån deras klassrumsplacering, kön och lärarens föreställningar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Författare: Sofie Ahlén; Sofie Merlenius; [2018]

Nyckelord: klassrumsplacering; interaktion; genus;

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare resonerar kring klassrumsplaceringar samt placeringars möjliga påverkan på elevers inlärningsmöjligheter. Studien utgår från ramfaktorteorin och Hirdmans genussytem vilka studiens resultat förstås utifrån. Studien ämnar synliggöra lärares tankar och upplevelser samt hur interaktionen fördelar sig i klassrummet vilket är anledningen till att både intervju och observation används som metod. Studien innefattar sju informanter, där samtliga observerats under motsvarande två lektioner och sedan intervjuats. Resultaten visar att kön har betydelse för hur lärarna i studien väljer att placera elever även om andra ramfaktorer, särskilt sådana som kategoriseras som personella ramar, framhålls ha större betydelse. Resultaten visar även att pojkar i högre utsträckning än flickor placeras långt och/eller längst fram i klassrummet, samt att pojkar dominerar interaktionen med läraren vilket stämmer väl överens med tidigare forskning på området. Resultat visar att elever i de lägre årskurserna får med fysisk interaktion än elever i högre årskurser vilket pekar på att årskurs är faktor med betydelse för interaktionen i klassrummet. I likhet med tidigare forskning visar denna studie även att läraren och dennes val i klassrummet påverkas av lärarens föreställningar om kön och samhällets könsnormer. Informanternas ålder eller antal år inom yrket visade inte på konkreta skillnader och likheter i resultatet även om resultatet pekar på att dessa faktorer skulle kunna påverka hur medveten läraren är om hur samhällets könsnormer inverkar på dennes val i klassrummet. Resultatet kan förklaras utifrån Hirdmans genussystem där mannen ses som norm, men det kan även förklaras utifrån att pojkarna i de studerade klassrummen har större behov av anpassningar och interaktion med läraren.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)