Mediekompetens för alla? Hur vuxna med kognitiv funktionsnedsättning använder it

Sammanfattning: Syfte: Syftet med undersökningen var att undersöka hur det såg ut för vuxna med kognitiv funktionsnedsättning vad gällde mediekompetens. Jag ville se på vilket sätt it-verktyg användes och ville försöka förstå om det fanns något som kulle kunna påverka mediekompetensen i positiv riktning. Teori: Det fanns stora brister kring kunskap om hur människor med funktionsnedsättning använde it-teknik samt vad användarna själva upplevde som hinder och hur de själva tyckte att de påverkades av it-politiken. Uppföljningen av hur it-teknik användes av människor med funktionsnedsättning var nästan obefintlig. Arbete och utbildning spelade stor roll för graden av mediekompetens. Användning av internet ökade. 2011 hade 88% av Sveriges invånare över 16 år tillgång till internet och 69% använde internet varje dag. 2012 konstaterades att bland gruppen människor med funktionsnedsättning hade färre personer tillgång till dator och internet än övriga befolkningen. För att öka mediekompetensen för människor i allmänhet och för personer med t ex kognitiv funktionsnedsättning i synnerhet krävs information, stöd och insatser. Metod: Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där jag genomförde ostrukturerade och relativt ostandardiserade intervjuer med 6 vuxna respondenter vars gemensamma nämnare var att de gått i särskola samt särskolegymnasium. Resultat: Mediekompetensen för mina respondenter såg olika ut. Alla använde mer eller mindre it-verktyget som ett nöjesverktyg, men bara några få behärskade it-verktyget på ett sätt där det var till nytta för dem. Vad gällde att delta i sociala nätverk på internet tycktes mina respondenter följa samma mönster som för övriga Sverige där nästan alla i åldrarna 16-25 år besökte sociala nätverk på internet regelbundet. Däremot utgjorde engelskan ibland ett hinder för delaktighet för några respondenter. Nyckeln för om it-verktyg användes på ett sätt som var till nytta för individen tycktes vara resurser och stöd. För de av mina respondenter som hade tillgång till resurser och stöd av skiftande slag var mediekompetensen högre till skillnad från dem av mina respondenter som fick lite eller inget stöd vad gäller att behärska it-verktyg. Det hjälpte inte att enbart ha en önskan och vilja att vara självständig. Några av respondenterna var inte medvetna om vilken nytta de skulle kunna ha av att behärska it-verktygen bättre.