Konsekvenserna av laborativa arbetssätt i matematik

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att med hjälp av adekvat forskning studera vilka konsekvenser ett laborativt arbetssätt får för lärare och elever i årskurs F-3. Detta har besvarats med hjälp av följande frågeställning: På vilka sätt påverkar ett laborativt arbetssätt elever och lärare i årskurs F-3? Metoden har utgått från systematiska sökningar i olika databaser och sökmotorer. Därefter har materialet analyserats för att få fram sakenliga fakta utifrån såväl nationella som internationella vetenskapliga publikationer av olika karaktär. Fortsättningsvis är resultatet indelat i tre underrubriker som inledningsvis belyser vilka konsekvenser ett laborativt arbetssätt har för elevers engagemang och lärande. Därefter beskrivs organisationens roll att ge lärare och elever de förutsättningar som krävs för att arbetssättet ska kunna genomföras. Vidare belyses faktorer så som att materialets uppfattning kan anses vara barnsligt, lärares övertygelser om effekterna av materialet samt lärares bakgrundskunskaper. Samtliga faktorer ligger till grund för att ett laborativt arbetssätt verkar avta i takt med att lågstadiets årskurser stiger. I resultatdiskussionen förs kritiska tankar fram samt problematiseringar kring ämnet. Slutligen leder detta till slutsatsen att det laborativa arbetssättet sammanfattningsvis kan gynna elevers matematiska lärande, däremot är detta beroende av lärarens didaktiska val och organisationens resursfördelning. Avslutningsvis ges förslag till vidare forskning tillsammans med en forskningsfråga.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)