Hur resonerar och dömer domstolar i vårdnadsmål när det förekommer uppgifter om våld?

Detta är en Kandidat-uppsats från Ersta Sköndal Bräcke högskola/Ersta Sköndal högskola/Institutionen för socialvetenskap

Sammanfattning: Syftet med studien är att visa hur domstolar resonerar kring våld samt beslutar i domar gällande vårdnad, boende och umgänge när det förekommer uppgifter om våld. När föräldrar inte kan enas i vårdnadsrelaterade frågor kan de vända sig till domstolen och statistik visar att antalet tvistemål har fördubblats det senaste decenniet. Under de senaste årtiondena har större reformer genomförts i Föräldrabalkens (1949:381) 6 kapitel, vilket är det kapitel domstolen ska utgå ifrån när den dömer i ett vårdnadsmål. Många av förändringarna har syftat till att öka möjligheten till gemensam vårdnad, växelvist boende och umgängesrätt. Det går inte att objektivt fastställa vad som är barnets bästa och därför blir domstolens bedömning avgörande i varje enskilt fall. Domstolen ska särskilt titta på; barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar, risken för att barnet far illa, barnets egen vilja och kontinuitetsprincipen. När domstolen ska besluta i vårdnadsmål innehållande uppgifter om våld måste dessa alltid prövas och en riskbedömning göras. Om domstolen finner en risk för att barnet kommer att fara illa så bör detta väga tungt i helhetsbedömningen. Om en förälder tidigare utsatt eller utsätter barnet eller annan familjemedlem för våld och andra kränkningar är det som princip bäst att den föräldern inte får ha vårdnad om barnet. Våld mot barn kan vara allt ifrån nypningar och förolämpningar till grova sexuella övergrepp och tortyr. Många barn upplever våld mot andra familjemedlemmar. Uppsatsens huvudsakliga empiri består av 27 hovrättsdomar i vårdnadsrelaterade mål avkunnade mellan november 2018 och mars 2019, vilka alla innehåller uppgifter om våld. Under studien har jag använt mig av flera metoder. En rättsvetenskaplig metod har använts i arbetet med att redovisa gällande rätt kring vårdnad om barn samt våld mot barn. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskade jag de uppgifter om våld som förekommer i domarna samt våldets omfattning. Med denna metod granskades även det domstolen fastställt genom dom. För att kunna gå in mer på djupet och granska hur domstolen resonerar kring uppgifterna om våld kompletterades den kvantitativa studien med en diskursanalys. Resultatet visar att domstolen ofta förminskar det uppgivna våldet, när domstolen beskriver våldet används ord som ”samarbetssvårigheter” och ”högljudda konflikter” och en våldsutsatt förälders, mammans i denna studie, samt barnets utsaga ifrågasätts ofta. I 19 av 27 domar (70 procent) tilldelas våldsutövaren, pappan i denna studie, vårdnad och/eller umgänge och detta visar på att domstolen i hög grad anser att en våldsutövande förälder är en lämplig umgängesförälder. Domstolen har en betydande roll i avgörandet om vad som är ”verkligt” samt besitter stor makt att besluta över barnets framtida uppväxt. Domstolen betonar vikten av en god och nära relation till båda föräldrar men den ”goda” relationen kan enligt min mening inte uppnås när barnet utsätts för direkt eller indirekt våld.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)