En läroplanshistorisk undersökning av dramapedagogikens position i läroplanstexter.

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier; Uppsala universitet/Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Författare: Sabina Yondt; Charlotta Hedin; [2013]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Detta examensarbete behandlar ämnet dramapedagogik och vilken funktion, position och status ämnet har haft i de läroplaner som utgivits från och med Läroplan för grundskolan 1962 (Lgr62). Materialet som undersökts är framför allt kapitlet Svenska i samtliga läroplaner, men även den allmänna delen och ett antal debattartiklar om ämnet drama i skolundervisning. Den tidigare forskningen som gjorts inom samma område är inte omfattande och berör inte ämnet ur vår vinkling, vilket gör vårt examensarbete relevant och spännande. Tidigare forskning visar att dramapedagogik i skolundervisning generellt har haft en låg position, både över tid och utanför Sverige. Samtidigt visar forskning hur gynnsamt drama i undervisning är för lärandet och att estetiska skolämnen fyller en funktion i dagens informationstäta samhälle, som stöd för att tolka och bearbeta all information som omvärlden ger oss.Som grund för arbetet har vi använt läroplansteori, eftersom det ger en förståelse över hur våra forskningsobjekt, läroplanstexterna, är uppbyggda. Vi använder oss av en kvalitativ textanalys, eftersom det ger större möjlighet att tolka texten jämfört med en kvantitativ textanalys, och vi intar ett diskursanalytiskt perspektiv då det ger en större förståelse för i vilket sammanhang dramapedagogik har befunnit sig i under olika tidsperioder.Vi har funnit ett antal funktioner som finns för att använda drama, och analyserat förekomsten av dessa funktioner i forskningsmaterialet, alltså läroplanstexterna och tidskrifterna. Uppsatsens resultat visar att dramapedagogik framför allt har haft en funktion av att stimulera lärandet, och att gynna lärandet i andra mer teoretiska skolämnen, samt har haft en resultatorienterad funktion. Dessa funktioner med drama har varit genomgående i alla läroplaner medan ett antal funktioner har dött ut i de två senaste läroplanerna. Dessa funktioner är drama som kommunikationsverktyg, drama som förmedlare av kulturarv och reproduktion, föreställningsförmåga och empati, samt den gruppstärkande funktionen. Sammantaget visar undersökningen att dramapedagogikens position har sänkts i de två senaste läroplanerna, jämfört med de tidigare läroplanerna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)