Sugfläsket, utkanten och återvändsgränden : Staden och det offentliga rummet i svensk prosa under mellankrigstid

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Institutionen för kultur och estetik

Sammanfattning: Uppsatsen har undersökt hur staden och det offentliga rummet gestaltas litterärt i fyra svenska verk från mellankrigstiden. Vidare har uppsatsen sökt att besvara om användningen av staden och det offentliga rummet karaktäriseras av någon typ av kamp och konflikt där olika normativa värden kopplade till offentligheten krockar med varandra. Det aktuella materialet utgörs av Martin Kochs roman Arbetare – en historia om hat (1912), Rudolf Värnlunds två noveller ”I förstaden” (1921) och ”I återvändsgränden” (1925) samt Erik Asklunds roman Fanfar med fem trumpeter (1934). Uppsatsen har sökt att besvara huruvida den samhälleliga förändringen som präglar svensk mellankrigstid, i form av ökad demokratisering och urbanisering, också tar sig uttryck i den litterära gestaltningen och om verklighet och fiktion korresponderar med varandra. För att belysa den relationen har verken analyserats i kronologisk följd. Uppsatsen har kunnat visat ett samband mellan hur staden beskrivs litterärt och samhällsutvecklingen under den aktuella tidsperioden. I Martin Kochs roman från 1912 är staden tydligt uppdelad efter klass och arbetarna har, förutom på väg till eller hem från arbetet, inte någon tillgång eller rätt till staden över huvud taget. Under 1920-talet, när Rudolf Värnlunds noveller publiceras, går det att skönja en förändring där staden blir mer allt mer tillgänglig och där staden kan användas för att förverkliga sig själv. Den uppdelade staden finns dock fortfarande kvar i Rudolf Värnlunds noveller och i likhet med Martin Koch är det i stadens utkanter de fattiga arbetarna är placerade. I Erik Asklunds roman Fanfar med fem trumpeter (1934) är det tydligt att staden och offentligheten har demokratiserats och att alla, även de allra fattigaste, har tillgång till staden som helhet. Uppsatsen har slutligen också visat att det, främst i Asklunds roman, finns inslag av en normativ kamp och konflikt kring staden och dess rum, något som även det kan förstås utifrån en samhällelig utveckling som lett till ökad demokratisering. Genom ökat tillträde till staden skapas också större möjligheter att utmana och ifrågasätta de regler och normativa värden som upprätthåller stadens offentlighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)