Stadsnära Norrskensturism : Viktiga parametrar gällande artificiell belysning för utvecklingen av norrskensturism i ett stadsnära läge

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap

Sammanfattning: Enligt Tillväxtverket (2019) har den totala konsumtionen inom svensk turismnäring ökat med 124% mellan åren 2000–2018. Denna trend kan även utläsas för den svenska naturturismen där en studie från Mittuniversitet (2014) visade att det inom naturturism omsätts ca 3.6 miljarder kronor varje år och att 40% av företagen var i en tillväxtfas (Fredman, Margaryan, 2014). En form av naturturism som växt sig stark norra Sverige under senare år är norrskenturismen (Jóhannesson & Lund, 2017; Mathisen, 2017; Friedman, 2010), som i enbart Kiruna kommun beräknas omsätta runt 100 miljoner varje år (Naturturismföretagen. 2019). Idag är denna typ av turism framförallt koncentrerad till landsbygden med långa avstånd och höga resekostnader som följd. Samtidigt som många turister har en negativ påverkan på djur och natur (Björnsdóttir, 2015). Syftet med studien är således att ta fram och föra en diskussion kring vilka aspekter av en belysningsanläggning som är viktiga för att göra norrskensturismen mer stadsnära och tillgänglig för en större del av befolkningen. Arbetet ska även ge förslag på generella anpassningar av den artificiella belysningen som kan appliceras på anläggningen. Metoden som används är en kombination av litteraturstudie, intervjuer och en analys av befintliga belysningsprogram. Litteraturstudien gav en bakgrundsundersökning inom ämnet samt tydliggjorde hur studiens syfte skulle formuleras. Intervjuerna genomfördes med fyra ljusdesigners där deras tankar och idéer gällande vilka aspekter som anses viktiga för att skapa en stadsnära norrskensturism. I studiens sista steg analyserades redan befintliga belysningsprogram från städer där belysningsanläggningen anpassats för att minimera stadens ljusföroreningar. Analyserna gav sedan konkreta åtgärdsförslag som jämfördes med intervjudeltagarnas resonemang. Studiens resultat visar på att armaturavskärmning, ljusfördelning, ljuspunktshöjder och belysningsstyrning anses vara de viktigaste aspekterna för den artificiella belysningen. Lagar, standarder och andra former av styrdokument är en annan aspekt som ofta togs upp, med resonemang för hur dessa kan påverka en belysningsanläggnings hösta respektive lägsta nivå. Gällande de generella förslagen på anpassningar redovisas att både anpassningar av ljuskällors färgtemperaturer och ljusriktning kan appliceras på en anläggning förhållandevis enkelt. Men att en väl anpassad belysningsstyrning är svårare, det ska dock tilläggas att denna anpassning kan ha större och mer positiv påverkan för en norrskensanpassad belysningsanläggning. Till de personer som vill utveckla denna typ av projekt rekommenderas att i ett tidigt skede blanda in eventuella intressenter och ta hänsyn till deras aspekter. Arbetets ämnesområde är relativt outforskat och en väl utförd förstudie inför projektet är därför av stor vikt för att minimera eventuella misstag. Studien begränsas av att enbart ta hänsyn till och föra en diskussion kring de aspekter som uppkommit under intervjuerna. Dessa aspekter är endast hämtade ur en ljusdesigners perspektiv och tydliggör således inte andra intressenters intressen inom ämnet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)