Merger Control Unchained – On the legal (un)certainty of the substantive test in EU merger control

Sammanfattning: Det nuvarande substantiella testet i EUs regim för koncentrationskontroll infördes år 2004 i syfte att täcka koncentrationer mellan företag som påtagligt skulle hämma den effektiva konkurrensen på marknaden utan att skapa eller förstärka en dominant position. Koncentrationer som ger upphov till sådana så kallade icke-samordnade effekter uppkommer typiskt sett på oligopolmarknader, varför den upplevda luckan i lagstiftningen kallades ”oligopolgapet”. Genom att stänga gapet vidgade man också testets tillämpningsområde. Detta orsakade oro kring rättssäkerheten hos testet, vilken ännu inte har botats. Denna uppsats behandlar rättssäkerhetsfrågor relaterade till det substantiella testet i EUs koncentrationskontrollsystem och till EU-kommissionens sätt att tillämpa testet. Genom att identifiera aktuella problem syftar uppsatsen vidare till att undersöka hur rättssäkerheten skulle kunna ökas vid bedömningar av företagskoncentrationer. Särskilt fokus ägnas testets tillämpning på koncentrationer mellan företag på oligopolmarknader. Uppsatsens inledande del ger en bakgrund till testets införande samt en överblick över dess utformning och tillämpningsområde. Vidare diskuteras begreppet rättssäkerhet och fastslås den uppfattning om rättssäkerhet som antas i uppsatsen och som utgör grund för analysen. Kärnfunktionen hos rättssäkerheten, det vill säga förutsebarhet, samt rättssäkerheten i EUkontexten diskuteras också. Analysen ger vid handen att det största problemet vid bedömningar av företagskoncentrationer är brist på förutsebarhet. De till rättsosäkerheten bidragande faktorerna härrör dels från lagstiftningen och en osäkerhet kring det normativa värdet hos kommissionens riktlinjer för tillämpning av testet, dels från kommissionens tillvägagångssätt vid bedömningen. I uppsatsen föreslås en dominoeffektiv lösning som främst innebär förändringar i kommissionens sätt att tillämpa testet och som torde öka rättssäkerheten samtidigt som behovet av flexibilitet i marknaden beaktas.