Hållbara strategier för renovering av bostäder : Lämpliga strategier vid olika förutsättningar

Sammanfattning: Mer än hälften av Sveriges samtliga lägenheter är byggda mellan 1950 och 1975. Renoveringstakten har inte kunnat hänga med konstruktionstakten av dessa lägenheter. Detta har lett till ett stort behov av renovering av bostäder. Renovering kan ske på olika sätt, genom olika strategier och i olika nivåer. Valet av strategi kommer att påverka renoveringstakten. De studerade strategierna i detta examensarbete är: totalrenovering, renovering med en åtgärd i taget samt renovering av styckvisa lägenheter. Detta projekt avser att öka effektiviteten av renovering och energi och samtidigt möta samhällets krav på hållbara och moderna bostäder. Detta görs genom att sätta fokus på hållbarhetsaspekter, d.v.s. de ekonomiska, sociala och miljömässiga. Syftet med detta examensarbete är att studera lämplighet och hållbarhet av olika strategier med hjälp av följande frågor: vilka strategier använder kommunala bostadsföretag och erbjuder de sina hyresgäster olika nivåer på renovering? Vilken hållbarhetsaspekt prioriteras under renoveringsprocessen? Vilken typ av upphandlingsform: entreprenad, partnering eller egen regi används under renoveringsprocessen? Motsvarande till dessa frågor har tre hypoteser gjorts och sedan jämförts med resultaten för att undersöka om det finns någon korrelation mellan dessa två. En mixad metodik har använts för att hjälpa att besvara frågeställningen: 23 semistrukturerade intervjuer och en självadminstrerad enkätundersökning med 101 svarande. Resultaten beträffande strategier visar att totalrenovering är den vanligaste strategin vid renovering ett helt område och där renoveringsbehovet är stort. Totalrenovering och renovering av styckvisa lägenheter är också vanligt förekommande bland bostadsföretag som erbjuder olika upprustningsnivåer, och den sistnämnda föredras när lägenheten är vakant. Renovering med en åtgärd i taget används mestadels av företag som har en svårighet att erbjuda sina hyresgäster evakueringslägenheter samt även i de fall där endast några få åtgärder behöver genomföras i byggnaden. v Vidare visar resultaten att prioritering av hållbarhetsaspekterna skiljer sig beroende på om intervjuer eller enkätundersökning används. Enligt intervjuerna är den sociala aspekten mest prioriterad, medan enkäten visar att den ekonomiska aspekten har företräde. Emellertid är den miljömässiga aspekten minst prioriterad i båda fallen. Det kan bero på faktumet att lagen gör det svårt att bygga något som direkt skadar miljön. Detta i åtanke med lagändringen 2011 som anger att varje projekt ska vara lönsamt, är det rekommenderat att den sociala aspekten bör ges mest fokus, följt av den ekonomiska och den miljömässiga aspekten. Detta är inte avsett att minimera betydelsen av andra aspekter, utan understryker snarare vikten av att lyfta fram den sociala faktorn. Resultaten beträffande den tredje frågeställningen indikerar att entreprenad är den vanligaste upphandlingsformen samt att partnering blir mer frekvent bland företagen. Det tredje alternativet, som inte är en egentlig upphandlingsform, är egen regi. Endast en liten andel av företagen använder sig av egen regi. Emellertid indikerar deras svar på en förhoppning om en framtida ökning av egen regi då det kan konkurrera med byggentreprenörer med syfte att pressa ner upphandlingspriserna. Slutsatsen är att den mest hållbara lösningen som tar hänsyn till både företagets och byggnadernas specifika förutsättningar är en kombination av alla tre strategier vid renovering av ett bostadsbestånd. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka och vidareutveckla behovet av och tillgång till evakueringslägenheter vid renoveringar, vilket har visat sig vara en bristvara på olika marknader. Detta kan möjligen leda till andra typer av lösningar eller strategier för både kommunala och privata företag.