Uppföljning av energibalansberäkning på Melonen 4

Sammanfattning: Tankesättet kring byggnaders energianvändning har inte alltid varit så fokuserad på energieffektivt som den är i dagsläget, utan hade under en lång tid handlat mer om ekonomi. Användandet av energisimuleringar är idag ett centralt verktyg för att undersöka om nybyggnationer eller renoveringar av byggnader uppfyller de krav som ställs. Däremot är det komplicerat att under projekteringen förutse en byggnads olika energibehov, vilket ofta leder till avvikelser mellan energisimuleringar och det verkliga driftfallet. Det är emellertid svårt att i verkligheten bestämma de olika energibehoven då separata mätningar ofta saknas, vilket medför användandet av antaganden. Detta begränsar ofta de slutsatser som dras efter en uppföljning och gör det intressant att särskilja vad avvikelserna i byggnadens energibehov kan bero på. I detta examensarbete har det huvudsakliga syftet varit att genomföra en uppföljning av renoverade bostadshus och undersöka orsaken till avvikelser mellan simulerat och verkligt energibehov. Utifrån de bidrag som ingår i byggnadens specifika energianvändning har jämförelser gjorts mellan antaganden och faktiskt uppmätt statistik. Samtliga faktorer som bidrar till byggnadens energianvändning är inte mätbara, men utifrån arbetets tidsram har möjliga mätningar genomförts. Den tillgängliga energistatistiken kommer från AB Bostadens mätningar vid Melonen 1 (huvudmätare) och separat mätning i typhusen (undermätare). Resultatet i denna examensrapport visade på en avvikelse mellan VIP-beräkningen och undermätningen på ungefär +8 % hos energianvändningen i typhus 1 och +18 % i typhus 2, före korrigering. Vid jämförelse mellan VIP-beräkningen och huvudmätningen erhölls en avvikelse på ungefär +8 % för byggnadernas energianvändning, vilket även här var före korrigering. Korrigeringen av VIP-beräkningen visade på att byggnadsmodellen stämde bra med verkligheten och orsaken till avvikelserna bedömdes bero på felaktiga antaganden på posterna tappvarmvattenbehov, fastighetsel och hushållsel. Undersökningen av den teoretiska värmefördelningen visade på att den gav en bra uppskattning av det aktuella värmebehovet. Utöver detta bedömdes mätaruppställningen för fastighetselanvändningen inte vara optimal vid en uppföljning, utan måste åtgärdas genom att separera de verksamhetselbidrag som också ingår.