Implementeringen av Nationella läkemedelslistan ur tre perspektiv - med hjälp av mjukt systemtänkande

Detta är en Master-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för medicin och optometri (MEO)

Sammanfattning: Den 1 maj år 2021 infördes lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista. Nationella läkemedelslistan (NLL) ska ge en samlad bild av patientens förskrivna och uthämtade läkemedel till hälso-och sjukvården, apoteken och patienten. De berörda aktörerna upplever olika orosmoment kopplade till implementeringen av NLL och det verkar inte finnas någon gemensam, konkret målbild. Studiens syfte är att undersöka upplevelser av och uppfattningar om implementeringen av Nationella läkemedelslistan med hjälp av mjukt systemtänkande. I studien användes tekniker inom Soft Systems Methodology. Som komplement användes kvalitativ innehållsanalys. Tre semistrukturerade gruppintervjuer med 2–5 deltagare, utifrån ett strategiskt urval, från vardera perspektiv myndighet, apotek och vård genomfördes. Från de tre tillfrågade perspektiven finns en samsyn kring att tanken med NLL i grunden är bra, men det finns ingen gemensam bild av när NLL kommer att vara implementerat eller hur det kommer att fungera då. De olika perspektiven har olika förutsättningar för att implementera NLL och har kommit olika långt. Störst utmaningar verkar finnas för vårdperspektiv där den teknik som beskrivs kring NLL ligger långt ifrån de arbetssätt som finns idag och det är oklart hur olika lagar samverkar. Gällande hur det kommer att fungera med NLL i december år 2025 finns en samsyn kring att det kommer att krävas ändrade arbetssätt för att nyttorna med NLL ska kunna realiseras, men uppfattningarna om hur och när det kommer att inträffa divergerar. Det finns uppfattningar om att implementeringen av NLL inte kommer att vara genomförd i december år 2025. Framtidsönskemålen kring NLL skiljer sig också åt mellan de olika perspektiven. Det är inte möjligt att implementera NLL med fokus endast på de tekniska delarna, utan det krävs mer fokus på arbetssätt och hur de påverkas. Det behövs mer forskning kring hur upplevda problem och hinder ska kunna lösas och studier för att utvärdera implementeringen och som mäter resultat och effekter av NLL.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)