Mobiliserar riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet samma väljare? : En kvantitativ undersökning kring vilka faktorer som påverkar valdeltagandet

Sammanfattning: Valdeltagandet i EP-valet har historiskt sett varit betydligt lägre än valdeltagandet vid nationella val, både för medborgare i Europeiska unionen som hos de svenska medborgarna. I denna undersökning tittar vi närmare på de faktorer som potentiellt påverkar huruvida man deltar eller ej. Från den tidigare forskningen hämtar vi förklaringar som kön, ålder, utbildning etc och applicerar dessa på valdeltagandet. Vi ämnar undersöka i vilken utsträckning samma individer deltar i riksdagsvalet och EP-valet, samt att undersöka vilka faktorer, om några, som påverkar benägenheten hos individer att delta i riksdagsvalet och EP-valet. Vi undersöker om det är samma eller olika faktorer som påverkar deras deltagande i dessa val. Vi använder data inhämtat från Europaparlamentsvalundersökningen 2019 som genomfördes i samarbete mellan Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och Statistiska centralbyrån (SCB) och med hjälp av en korstabell och logistisk regression kommer vi bland annat fram till att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utbildning och politisk kunskap och deltagande i EP-valet, vilket inte finns i riksdagsvalet. Vi ser även att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan kön och deltagande i riksdagsvalet vilket inte finns i EP-valet. Faktorerna inkomst, politisk diskussion och konsumtion av politiska nyheter har ett starkare samband och påverkan i riksdagsvalet än vad det har i EP-valet. Medan politiskt intresse har ett starkare samband och påverkan i EP-valet än i riksdagsvalet.