Vino vidi vici? : en fallstudie om hur svenska vingårdar påverkas på landsbygden

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Under de senaste tjugo åren, har antalet vingårdar i Sverige ökat i snabb takt. Bland alla vingårdar i Sverige, finns det numera cirka fyrtio kommersiella vingårdar som har startats på den svenska landsbygden. Den stigande globala medeltemperaturen, i samband med framgångsrika utvecklingar inom växtförädling, har skapat de ständigt förbättrande omständigheterna som har möjliggjort stärkandet av den svenska vinbranschen. Syftet av denna uppsats, är att identifiera på vilka sätt svenska vinodlare har blivit påverkade av positiva och negativa affärsrelaterade faktorer samt att undersöka hur även vinodlarnas bakgrund har haft inflytande på startandet av en egen vingård. Småskaliga kommersiella vingårdar blir, trots att de har nytta av stöd från varandra, kunderna och diverse föreningar, ändå konfronterade med olika svårigheter. Det svenska alkoholmonopolet hindrar vinodlarna från att sälja deras produkter direkt till kunden, vinodlingsmetoder skapar oklarheter kring tillämpligheten av internationella regler på den svenska vinodlingen, och även ansökningsprocessen till ekonomiskt stöd beskrivs vara långdragen och svår. I denna fallstudie står därför teoretiserandet av dessa för- och nackdelar i fokus, vilket görs genom Bourdieus teorier om kapital, habitus och sociala fält, Webers definition av byråkrati, samt genom olika uppfattningar av nyagrarianism som ideologi.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)