Brobanor och dess egenskaper för kommande höghastighetsjärnväg : Brobanors användning och egenskaper i samband med höghastighetsjärnväg

Sammanfattning: SammanfattningSvensk järnväg har aldrig varit mer belastad och trafikerad än idag, och värre kommer det att bli. Det har inte pågått några större investeringar i svensk järnväg sen 1990-talet, effekterna av den strategin börjar bli alltmer uppenbar. Sveriges järnvägssystem i jämförelse med många europeiska länder och även utanför Europa är teknologiskt och innovativt undermålig. Höghastighetståg som överstiger 250 km/h är ännu bara ett koncept i Sverige medan i länder som Frankrike, Tyskland, Kina och Japan är detta sen flera år tillbaka en verklighet. Det finns framträdande fördelar med etableringen av höghastighetsjärnväg som överstiger hastigheter på 250km/h. Utbyggnaden av höghastighetsjärnväg medför ett avsteg från konventionella järnvägsmetoder så som banvallar, i stället används prefabricerade broelement som möjliggör fast gjutning av spåret och utan användningen av ballast. Denna metod banar väg för högre tåghastigheter, mindre underhållsåtgärder, längre livslängd, passager under bron av befintlig transportinfrastruktur och besparing av natur och djurliv. Ovannämnda länder har kunnat omdirigera trafikbelastning på övriga transportsystem så som vägar och inrikes flygresor. En mindre belastning på exempelvis vägnätverket, leder till bättre trafikförhållanden, mindre slitage på vägbana och därmed sänkta kostnader för underhåll. Ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv minskar även utsläppet av farliga gaser och partiklar så som koldioxid, samt dämpar konsumtionen av fossila bränslen till fossildrivna fordon. Syftet med examensarbetet är att lyfta fördelarna med utbyggnaden av höghastighetsjärnväg i Sverige. Där fokus ligger i att göra detta genom att frångå den konventionella metoden av banvallar och i stället implementera brobanor med dess många framträdande fördelar. Arbetet genomsyras av utländska perspektiv gällande utbyggnad och underhåll, där höghastighetsjärnväg förlagd på bro används i större omfattning. Detta medför att arbetet kan erbjuda relevanta perspektiv från länder som exempelvis Kina som är världsledande inom området. Förhoppningen är att arbetet ska kunna användas som underlag för framtida järnvägsprojekt i Sverige. Resultatet för rapporten innehåller tre delar, kostnad, underhållsåtgärder samt miljö- och hållbarhetsperspektiv. Arbetet har redogjort för en grov kostnadsindikation på vad det kan kosta att bygga 1 km broförlagt ballastfritt dubbelspår, slutkostnaden hamnade på 929 miljoner kr med en standardavvikelse på ± 30 %. Underhåll av höghastighetsjärnväg på brobanor påvisas av många länder vara minimal. Det som möjliggör detta är innovativ detekteringsteknologi som regelbundet återger skick och funktionsduglighet av såväl banan som bron. Brobanor konstrueras för långa livslängder, det slitage som uppstår är generellt kopplat till rälsslipning och så kallade kritiska punkter vid sammanfogning av prefabricerade broelementen där det finns större risk för sprickbildning med mera.