Jämförelse av elektroneurografiresultat mellan arbetsrelaterade skador och andra orsaker vid bekräftad karpaltunnelsyndrom

Detta är en Kandidat-uppsats från Örebro universitet/Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Karpaltunnelsyndrom är den vanligaste formen av infångningsneuropati hos den vuxna befolkningen. Kända riskfaktorer för karpaltunnelsyndrom inkluderar arbetsskador som upprepad och repetitiv användning av handen och handleden, men även andra orsaker som graviditet, kön, eventuella frakturer med mera. Elektroneurografi (neurografi) är en klinisk undersökningsmetod som används för att diagnostisera och gradera nervskadan av karpaltunnelsyndrom. Syftet med studien var att jämföra motorisk och sensorisk nervledningshastighet och amplitud mellan arbetsrelaterade skador och andra orsaker vid bekräftad karpaltunnelsyndrom. Patienter rekryterades från avledningen för klinisk neurofysiologi på Gävle sjukhus som var kallade för en neurografiundersökning med frågeställning karpaltunnelsyndrom. Inklusionskriterier i studien var patienter, kvinnor och män i åldern 18–65 år med bekräftad karpaltunnelsyndrom. Neurografi utfördes motorisk och sensoriskt på n. medianus och n. ulnaris bilateralt. Vidare undersöktes n. medianus bilateralt med 14–7 metoden. Ingen signifikant skillnad hittades mellan arbetsskador och andra orsaker för karpaltunnelsyndrom vid jämförelse mellan motorisk och sensorisk nervledningshastighet samt amplitud. Ingen skillnad hittades i 14–7 metoden vid registrering av n. medianus mellan grupperna. Inget samband hittades mellan kroppslängd och motorisk nervledningshastighet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)