Inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever i grundskolans allmänna idrottsundervisning : Idrottslärares syn på inkludering och deras arbetsprocess inför och under inkluderande idrottslektioner

Sammanfattning: Aviskten med denna studie är att undersöka idrottslärares syn på inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever och hur de arbetar med inkluderande idrottslektioner. Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet 2011 (Lgr 11), kursplanen i ämnet idrott och hälsa och andra liknande styrdokument visar att skolan skall vara till för samtliga individer, oavsett funktionsförmåga. Skolan skall ge stöd till alla individer i behov av särskilt stöd och anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar (Lgr 11, s. 8-14 & 52). Därför är det viktigt att idrottslärare ser positivt på detta och att de aktivt arbetar mot en inkluderande klassrumsmiljö. Dock så visar ett flertal studier att det kan vara svårt med inkludering, bland annat att veta hur inkluderingen skall fungera i praktiken, hur lektionerna ska anpassas etc. (Nygren 2008 & Morley et al 2005, s. 91). I undersökningen så användes en kvalitativ metod där sju stycken idrottslärare i grundskolan intervjuades. Av dessa sju idrottslärare så hade sex stycken erfarenhet av fysiskt funktionsnedsatta elever i idrottsundervisningen. Intervjufrågorna var halvstrukturerade för att ge intryck av öppenhet och att respondenterna skulle få chansen att redogöra sina synpunkter. Syftet var att undersöka hur idrottslärare ser på inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever, hur arbetet ser ut vid inkluderande idrottslektioner och vilka förutsättningar som krävs för att det skall fungera i praktiken. Idrottslärarna i denna studie menar att inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever är positivt. Enligt lärarna ska alla elever få plats på idrottslektionerna och det är upp till skolan och lärarna att se till att det fungerar. Samtidigt som idrottslärarnas uppgift är att få dessa elever delaktiga i undervisningen, så krävs det också att övriga elever är ”med på tåget”. Idrottslärarna arbetar efter flertalet metoder/tillvägagångssätt för att kunna uppnå en bra inkluderingsmiljö. I planeringen handlade det om att; schemalägga lektionerna rätt, anpassa övningar, samarbeta och kontrollera eleven/elevernas bakgrund. I praktiken, d.v.s. under idrottslektionerna, handlade det bland annat om att; alla ska kunna delta på samma villkor, eleverna skall inte bli utpekade, assistenternas roll under lektionerna, alla är olika och användningen av idrottssalen. För att inkluderingen skulle fungera krävdes också en del förutsättningar; tid för planering, att skola och dess omgivning var anpassad, att gruppen var trygg med varandra. Resultatet visar att det finns svårigheter och möjligheter med inkludering. Den största möjligheten ansågs vara att skapa förståelse för hur samhället ser ut, att det finns individer med olika förutsättningar. De svårigheter som ansågs var mest påtagliga vid inkludering var att allt går inte att anpassa och att det är ett dilemma med tanke på att dessa elever inte har samma förutsättningar som övriga klasskamrater. Lärarnas intervjusvar indikerar att det kan vara bra med träning och erfarenhet vid inkludering av fysiskt funktionsnedsatta elever. Idrottslärarna menar att misstag kan ske och att ingen är övermänsklig. Det är okej att misslyckas ibland, det leder till utveckling.