När orden inte räcker till : En litteraturstudie om musikens effekter för patienter med demenssjukdom

Sammanfattning: Bakgrund: Demens är ett permanent tillstånd som drabbar en stor del av en alltmer åldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssvårigheter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsförändringar vilket kan upplevas svårt att hantera av såväl anhöriga som vårdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan på välbefinnandet och användas i omvårdnaden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva musikens effekter för patienter med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie baserat på tio vetenskapliga artiklar, tre kvalitativa och sju kvantitativa. Resultat: Resultatet presenterades utifrån två teman. Dessa var Hälsoeffekter som främjar välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom och Hälsoeffekter som främjar interaktion mellan patienter med demenssjukdom och vårdpersonal. Musikens hälsoeffekter innefattade känslor av välbehag och trivsel, minskad ångest, lugn miljö där aggression och agitation kunde minska, ökad kognitiv förmåga, förbättrad kommunikation och ett ökat samspel. Slutsats: Musikens positiva hälsoeffekter för patienter med demenssjukdom kan utvecklas till en hälsofrämjande process som skapar möjligheter både för den demenssjuke patienten och vårdpersonalen. Att medvetandegöra och lyfta fram musikens effekter bland vårdpersonal som arbetar i demenssjukvården är ett sätt att ta ansvar för en god omvårdnad. Inte minst, när orden hos patienten inte räcker till att kommunicera med. Klinisk betydelse: Musik kan vara ett verktyg i omvårdnadsarbetet. Genom att implementera musik som en metod i omvårdnaden för patienter med demenssjukdom kan både ett ökat välbefinnande och en bättre interaktion mellan patient och vårdpersonal befrämjas.