Leasing : Intressenternas makt i IASBs normgivningsprocess

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Institutionen Handels- och IT-högskolan

Sammanfattning: Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing. Denna studie bidrar således med kunskap om det inflytande som intressentgrupperna har i processen och därmed varför standardförslagen utformas som de gör. Genom att analysera intressentergruppers preferenser för specifika redovisningsfrågor i förhållande till IASBs position, uppfylls studiens syfte. För att bedöma intressenternas inflytande i normgivningsprocessen har en innehållsanalys tillämpats för att behandla det kvalitativa materialet. Inkomna remissvar på IASBs förslag har kategoriserats efter följande intressentgrupper: företag, revisionsbranschen, regulatorer och användare. Totalt har 525 remissvar analyserats där den intressentgrupp som IASB har beaktat i flest antal redovisningsfrågor utgör den grupp med störst makt.Den slutsats som följer av den genomförda analysen visar att samtliga intressentgrupper har haft ett inflytande i normgivningsprocessen och där ingen av grupperna bedöms ha den absoluta makten i normgivningsprocessen för leasing. Emellertid har användare, den primära målgruppen i IASBs konceptuella ramverk, bedömts vara den intressentgrupp som har det största inflytandet. Revisionsbranschen och regulator har haft ett lika stort inflytande i processen och företag var den grupp med minst inflytande. Det tycks således finnas ett samband mellan intressentgrupper och inflytandet över IASB. Vidare har det normgivande organet valt att inte ta hänsyn till någon av intressentgrupperna för ett flertal av redovisningsfrågorna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)