Konflikt eller borgfred? En studie av relationen mellan regering och riksdag under det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2023

Detta är en Master-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Sammanfattning: Syfte: Syftet med uppsatsen är att genomföra en fallstudie av det svenska EUordförandeskapet under det första halvåret 2023, med fokus på hur de politiska konflikterna mellan regering och riksdag utvecklades. Utifrån detta syfte formuleras tre forskningsfrågor: 1. Hur hög var den politiska konfliktnivån i olika politikområden och från olika oppositionspartier under ordförandeskapet? 2. Vilka typer av parlamentarisk opposition riktade riksdagen mot regeringens EUpolitik under ordförandeskapet? 3. Hur använde riksdagen sina parlamentariska roller i relation till regeringen under ordförandeskapet? Teori: För att besvara den första forskningsfrågan används antalet avvikande ståndpunkter i EU-nämnden, fördelat efter parti och rådskonstellation (Johansson, Langdal & von Sydow, 2010). För den andra forskningsfrågan används ett analysverktyg utvecklat av Karlsson, Mårtensson och Persson (2018) om olika typer samt objekt för parlamentarisk opposition. För den tredje forskningsfrågan används parlamentariska roller som visar riksdagens inflytande, ansvarsutkrävande samt offentliga debatter (Rozenberg & Hefftler, 2015). Metod: Den första forskningsfrågan besvaras genom en kvantitativ metod med deskriptiv statistik kring antal avvikande ståndpunkter före, under och efter ordförandeskapet. Den andra och tredje forskningsfrågan besvaras genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med företrädare från riksdagen respektive Regeringskansliet. Även några interpellationsdebatter används i delar av fråga 3. Resultat: Studiens resultat visar att den politiska konfliktnivån var i princip densamma före som under ordförandeskapet, men därefter höjdes rejält. Vänsterpartiet och Miljöpartiet var mest kritiska gentemot regeringen och miljöfrågan var den mest kontroversiella. Den vanligaste typen av parlamentarisk opposition var kritik mot proceduren. Borgfreden kring substantiella politiska frågor höll relativt väl. Riksdagens parlamentariska roller förändrades inte nämnvärt under ordförandeskapet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)