Integrering av BIM- och GIS-data på semantiska webben

Sammanfattning: Jordens befolkning beräknas öka med 2 miljarder människor fram till år 2050. Samtidigt som befolkningsmängden ökar kommer befolkningstätheten i städerna öka. Det gör att städerna måste bli smartare och mer hållbara för att klara av befolkningsökningen. Information- och kommunikationsteknik (ICT) kommer att vara en stor del i att göra städerna smartare genom att kommunicera med invånare men även mellan olika system inom staden. Två system i staden som kommer att behöva kommunicera är Geografiska Informationssystem (GIS) och Byggnadsinformationsmodeller (BIM). För att systemen ska kommunicera krävs att informationen är maskinläsbar. Ett sätt att göra det på är att använda World Wide Web-grundaren, Tim Berners-Lee´s, koncept om semantiska webben. Semantiska webben möjliggör att datorer kan förstå innebörden och semantiken i informationen som lagras på semantiska webben. Syftet med examensarbetet har varit att studera hur semantisk webbteknik kan användas vid integration av BIM- och GIS-data. De frågor som besvarat under arbetets gång är hur GIS och BIM beskrivs med semantisk webbteknik och hur det är möjligt att visualisera BIM- och GIS-data från samma databas. För att uppnå syftet och besvara frågorna har en explorativ och kvalitativ metod använts. Först genomfördes en litteraturstudie för att författaren skulle bygga upp en förståelse kring den semantiska webben och hur BIM- och GIS-data är uppbyggt. Efter litteraturstudien översattes teorikunskaperna till verklighet genom att sätta upp en semantisk databas och konvertera GIS- och BIM-data till den semantiska webben. Resultatet visade att både BIM- och GIS-data kunde konverteras och lagras på den semantiska webben. För att konvertera och lagra geografiska information användes Open Geospatial Consortiums (OGC) ontologi GeoSPARQL. För BIM användes World Wide Web Consortiums (W3C) framtagna ontologi för byggnader Linked Building Data (LBD). Vid visualisering av data från databasen användes RDF2Map för att visualisera GIS-data men inget sätt för att visualisera BIM-data direkt från databasen identifierades. För att analysera resultatet genomfördes en fallstudie på riktiga projektdata. Projektdata hämtades från Swecos projektering av en pumpstation vid återöppningen av dagbrottet i Svappavaara åt LKAB. Fallstudien gav resultatet att geografisk information kan konverteras, lagras och visualiseras på den semantiska webben. Byggnadsinformationsmodellen som användes i projektet i Svappavaara var enbart till för visualisering och därför innehöll inte geometrierna någon information utöver geometrierna. På grund av detta lyckades inte någon konvertering göras till LBD. Slutsatsen från examensarbetet är att geografisk information är möjligt att lagra och visualisera på den semantiska webben men att visualiseringen bör utvecklas till att använda GeoSPARQL för att säkerställa korrekta geometrier. Byggnadsinformationsmodeller kan lagras på den semantiska webben men visualisering är inte möjlig direkt från databasen. Lagringen av BIM är även begränsad av hur stor modellen är, vid modellstorlek över 46 megabyte klarar ej konverteraren av att konvertera. Ytterligare slutsatser från examenarbetet är att vid projektering av en BIM-modell måste information lagras på rätt sätt i modellen och att det är viktigt att ingen information går förlorad vid export.