Grönstrukturens funktioner i urban miljö- med studie av Hultmans holme

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Sektionen för planering och mediedesign

Sammanfattning: Grönstrukturen är en av de övergripande strukturerna i vårt samhälle tillsammans med bebyggelsestruktur och infrastruktur. Alla olika funktioner som grönstrukturen har kan i sin tur delas in i tre övergripande grupper med: sociala, ekologiska och kulturella funktionsvärden. Det är ofta så att de sociala och kulturella värdena inte får lika stor tyngd vid beslutsfattande. Då är de främst de ekologiska funktionerna som går före eftersom den befintliga naturen har t.ex. skyddsvärda arter. Det finns olika sätt att planera ett områdes grönstruktur som saknar befintlig grönska: Patrik Grahns åtta parkkaraktärer tillsammans med typaktiviteterna med sina tydliga inriktningar och konkreta innehåll kan ligga till grund för och inspirera till nya parker och grönområden. Alexander Ståhle belyser Östermalm som ett bra exempel för att grönstrukturen integrerats i rutnätsplanen och ingen kan missa den eftersom man som boende måste passera den vardagligen vilket gör att upplevelsen av grönstruktur höjs. I Göteborg planerar man grönstrukturen efter sociotopsnurran som med sina tre axlar: sociotopvärden, tid och kommunikationsvärden kan utgöra en bra grund för både analysering av vad som redan finns men också vad som behövs. Ett bra verktyg för att konkret kunna motivera grönytor och parker. I Västra hamnen i Malmö har man ställt hårda krav på byggherrarna att utföra ett antal gröna åtgärder så som grönytetillgång samt gröna punkter. Hultmans holme är en stadsdel centralt beläget i Göteborg som valts till fallstudien i den avslutande delen av arbetet. Eftersom Hultmans holme ligger centralt beläget vid Göta älv i Göteborg anser jag att hårda krav kan ställas även där på framtida byggherrar. Eftersom älvens funktioner mest handlar om passiv rekreation och att tillgängligheten till vatten inte går att jämföra med den som människor kan ha till en grönyta, drar jag slutsatsen att vatten inte har funktioner som kan ersätta grönstruktur men komplettera grönstrukturens funktioner. I många fall tas vatten upp som en del av grönstrukturen, något som jag i detta arbete inte tagit ställning till om vatten bör göra eller ej. För att stärka kopplingen till älven och göra mer vatten tillgängligt har jag inriktat parkprogrammet mot att innehålla en stadspark med vattentema, vattenpark. Det funktionsbaserade parkprogrammet innehåller även rekommendationer i avstånd och andra funktioner som historiskt funnits på platsen, som odling, våtmark mm.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)