Elevers upplevelse av särskilt stöd : En studie om hur elever i gymnasiet upplever sitt behov av särskilt stöd och om de får det stöd de behöver i idrottsundervisningen

Sammanfattning: Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur elever som har rätt till särskilt stöd upplever skolundervisningen med särskilt fokus på ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från frågeställningarna: Hur upplevs särskilt stöd utifrån elevens perspektiv?Hur upplever eleverna det särskilda stödet inom Idrott och hälsa? Hur motiveras elever med särskilt stöd att delta i idrottsundervisningen? Teori och metod Detta är en kvalitativ studie som inspireras av tre teoretiska utgångspunkter som är normkritisk pedagogik, KASAM samt Self-Determination Theory. Resultat Ingen av eleverna som deltog i studien upplevde att de fick det stöd de behöver och har rätt till, de vet heller inte vad särskilt stöd innebär och vad skolan har för ansvar. Studien visar även på att ingen av eleverna upplever ett behov av särskilt stöd under idrottsvisningen på grund av att lektionerna inte är utmanande eller utvecklande, och att eleverna enbart deltar för att få betyg i Idrott och hälsa. Slutsats Denna studie visar på att det finns en del brister i den normkritiska pedagogiken och att detta påverkar elever med rätt till särskilt stöd på ett negativt sätt, och att detta kan bero på både brist på kunskap hos lärare och brist på rätt resurser från skolan. Eleverna upplever att det stöd de får är i form av hjälp vid planering av studier inom teoretiska ämnen, om de har en bra kommunikation med sin lärare, medan inom idrotten finns det inget behovs alls av särskilt stöd. Detta är inte för att eleverna har lätt för just idrott, utan för att idrottsundervisningen upplevs som meningslös och larvig att eleverna enbart deltar för betygets skull.