Möten mellan levande och döda : En semiotisk analys av tv-serien True Blood

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för mediestudier

Författare: Caroline Hansen; [2013]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Abstrakt Syftet med denna uppsats är att undersöka hur genus representeras i HBO`s tv-serie True Blood och hur denna porträttering står i kontrast till normer i samhället. Viss fokus ligger även på relationen mellan genus och etnicitet. Vampyrerna i populärkulturen har genomgått en stor förändring under de senaste seklerna vilket diskuteras genom tidigare forskning av Anna Höglund och Katarina Harrisson Lindbergh. Detta hjälper till att ge en bakgrundsbild av de fiktiva varelser som står i centrum för seriens handling. Connells teorier om genus används för att definiera genus och fastställa samhällets bild av hur en man och en kvinna ska vara. Detta kompletteras med Fiskes forskning om hur mening skapas samt hur tv-industrin framställer kön och etnicitet. Baserat på ett antal avsnitt från seriens första säsong identifieras ett antal huvudkaraktärer, två män och två kvinnor, som sedan studeras noggrannare under utvalda scener där de samspelar med varandra.   Analysen sker genom en semiotisk analys, med hjälp av Roland Barthes begrepp om denotation och konnotation, för att identifiera vilka egenskaper som utmärker männen och kvinnorna i serien. Dessa egenskaper ställs sedan emot det teoretiska ramverket för att fastställa hur väl seriens genusmönster överensstämde med verkligheten. Ett antal gemensamma teman identifierades och analysen visar att det finns samband mellan den teoretiska ramen och resultaten funna i serien. Även om inte alla egenskaper från teorin gick att finna fanns ändå en tydlig uppdelning i hur genus porträtterades som överensstämde. Kvinnorna framställs som känslosamma, emotionellt splittrade och beroende av mannen. Mannen blir istället kvinnans beskyddare som är aggressiv när situationen kräver det. Det fanns även spår av gränsöverskridande i vissa karaktärer då manliga och kvinnliga egenskaper blandades i skapandet av deras identitet. Detta leder till slutsatsen att de finns ett mönster för hur genus porträtteras som reflekteras både i samhället och i serien. Även etniciteten visade sig spela en viktig roll i karaktärernas framställning då den bidrog till att skapa avvikelse och debatt. Serien bidrar vidare i skapandet av en intressant diskussion om samhällets förmåga att acceptera nya medlemmar och hur förhållanden över gränserna för etnicitet hanteras.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)