Utmaningar och nycklar i undervisning om rimlighetsbedömning : En kvalitativ studie med fyra lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet

Sammanfattning: Rimlighetsbedömning är en väsentlig del av de kunskaper som behövs för att göra uppskattningar och olika beräkningar i matematikämnet. Det är också en del av människans vardag där det krävs en förståelse för vad som är rimligt och vad som är orimligt. Tidigare forskning har däremot visat att matematikundervisning tenderar att fokusera på hur man löser uppgifter med metoder som inte alltid passar för uppgiftens syfte, att uppgifter inte är verklighetsbaserade och att undervisningen inte lyfter fram elevers resonemangsförmåga. Vidare menar forskning att undervisningen behöver fokusera på elevers grundläggande taluppfattning för att utveckla en förståelse för rimlighetsbedömning. Studiens syfte är att fördjupa kunskap om undervisningsutmaningar relaterat till rimlighetsbedömning och förmågorna i kursplanen för matematik. Syftet besvaras genom följande frågeställningar: ”I vilken mån upplever lärarna att det finns undervisningsutmaningar med rimlighetsbedömning relaterat förmågorna i kursplanen för matematik?”, ”Vad utgörs undervisningsutmaningarna av?” och ”Vilka nycklar finns för att komma till rätta med undervisningsutmaningarna?”. Studien utgår från Systematisk Kartläggning av Undervisningsutmaningar, som är ett redskap som används för att synliggöra undervisningsutmaningar i relationen mellan centrala innehåll och förmågorna i kursplanen. Resultatet visar bland annat att de flesta relationer mellan rimlighetsbedömning och förmågorna är hanterbara och går att hantera med hjälp av beprövad erfarenhet och kollegialt arbete. Det har även framkommit att orsakerna och nycklarna till undervisningsutmaningar har ett samband och att det bland annat kan relateras till elevers taluppfattning och att de inte stannar upp och ifrågasätter det de utfört. I Diskussionen vägs resultatet mot tidigare forskning och det visar att orsakerna och nycklarna i utmaningarna stämmer överens med vad som framkommit i den tidigare forskningen.