Samrådet som beslutsunderlag, Påverkar samrådet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?

Sammanfattning: Samrådet i detaljplaneprocessen är det lagstadgade tillfället för medborgarna att påverka planprocessen. Samrådet syftar till att "… få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pågår idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrådets nytta ifrågasätts då det finns en föreställning om att medborgardeltagandet är tidskrävande. Dels genom att medborgarnas reella påverkan ifrågasätts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte är att studera om samrådet påverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgår från den övergripande frågeställningen: Påverkar samrådet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrådet ska på något sätt tillgodoses för att räknas till att påverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgång av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen – en tillbakablick. Den andra delen tar upp hur medborgardeltagandet blev lagstadgat med en genomgång av förarbeten och syften samt en beskrivning av den gällande plan- och bygglagen i avsnittet Planlagstiftningen och samrådet idag. Till sist finns en genomgång av Tidigare forskning om PBL-samrådet. Materialet som studeras i uppsatsen består av 40 skriftliga samrådsredogörelser där medborgarnas synpunkter räknas och kategoriseras genom metoden innehållsanalys. Innehållsanalysen passar bra vid studier av dokument och används för att hitta mönster i ett stort material. Synpunkterna i samrådsredogörelserna kategoriseras i ett kodningsschema där de två övergripande kategorierna är allmänna och enskilda intressen. Därefter delas synpunkterna in i underkategorier och noteras som helt beaktade, delvis beaktade eller ej beaktade. Materialet har valts ut genom det slumpmässiga stratifierade urvalet. De uppsatta kriterierna är; kommunen ska ha minst 30 000 invånare, planen ska vara upprättad enligt normalt planförfarande, de ska vara antagna/lagakraftvunna under 2011-2012 samt syftet med planen ska vara bostadsändamål. Det studerade materialet kommer från hela landet och varje län är representerat av minst en samrådsredogörelse. Studien visar att en tredjedel av synpunkterna i samrådsredogörelserna beaktades, helt eller delvis och att majoriteten av synpunkterna berörde allmänna intressen. De synpunkter som beaktats mest är de som handlat om formella frågor, när något i den formella processen inte skötts, samt kategorin övrigt inom enskilda intressen. Den sistnämnda innebär frågor som inte fallit in i någon av de kategorier av enskilda intressen som togs upp i kodningsschemat, insyn, skugga, utsikt, värdeförändring för fastighet/bostadsrätt eller trafik. Undersökningen visar att samrådet i detaljplaneprocessen påverkar beslutsunderlaget. Samrådets syfte är att lyfta de enskilda intressena men de allmänna har trots det dominerat, både i antal som helhet och i antal beaktade synpunkter. Samrådet påverkar beslutsunderlaget, inte på det sätt som lagstiftaren tänkt men mer än vad den allmänna debatten vill påskina.