Matsvinn på förskolor : en fallstudie av kvantiteter och orsaker i Knivsta kommun

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Energy and Technology

Sammanfattning: Ungefär en tredjedel av all mat som produceras globalt varje år slängs istället för att utnyttjas till föda. I Sverige slängdes år 2012 ca 1,2 miljoner ton mat. Ungefär 22 000 ton av detta var matsvinn, mat som hade kunnat ätas men som istället blir till avfall, från skolkök och förskolekök. En skolportion antas väga 300 g. Livsmedelsproduktion påverkar miljön och klimatet genom utsläpp av olika ämnen och förbrukande av resurser. Matsvinn medför att dessa resurser har använts i onödan och utsläppen hade kunnat undvikas. Livsmedelsproduktion kan kopplas till flera av Sveriges nationella miljömål såsom Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Det finns få exempel på vetenskapliga mätningar av matsvinn från skolkök och än färre från förskolekök. Målet med studien var därför att få ökad förståelse om matsvinn från förskolekök, gällande kvantitet samt hur vissa yttre faktorer såsom personalens attityd till maten påverkar svinnet. Studien ska även bidra till utveckling och förbättring av mätmetoder för förskolekök. Fyra förskolor, två med egna tillagningskök och två som får mat levererad från en närliggande skola, deltog i studien och matsvinn mättes i tre kategorier; säkerhetssvinn, serveringssvinn och tallrikssvinn. Intervjuer utfördes både med kökspersonal och pedagoger för att undersöka hur och om de arbetade med att minska matsvinnet samt vad de tyckte om maten. De fyra förskolornas resultat varierade väldigt och i genomsnitt slängs 145 g/portion, den största andelen som serveringssvinn. Mottagningsköken har ett något högre svinn än tillagningsköken, dock lägre tallrikssvinn. Personalen på förskolorna med tillagningskök var överlag mer positivt inställda till maten. Det förefaller dock inte påverka mängden matsvinn. I intervjuer och observationer framkom vikten av att mätmetoden är enkel och tidseffektiv. Slutsatserna av studien är att alla förskolor bör minska sin matproduktion för att motverka överproduktion av livsmedel. Utöver detta är de viktigaste åtgärderna för att minska matsvinnet att laga god mat, anpassa portionsstorlekarna, tillaga mat efter recept, ha närvarande personal på luncherna samt att lära barnen att inte lägga upp för mycket mat på tallriken på en gång. Mätmetoderna måste vara enkla och tidseffektiva men samtidigt få in mycket information. Den viktigaste slutsatsen från studien är att överproduktion av livsmedel med matsvinn som följd är ett stort miljöproblem som medvetenheten måste öka kring, inte minst för att öka motivationen att utföra mätningar och vetenskapliga undersökningar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)