SJUKHUS SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS : MER ÄN BARA FRISKVÅRD?

Sammanfattning: Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdens intresse för det hälsofrämjande arbetet ökat. Studiens syfte var att kontrastera hur det hälsofrämjande arbetet gentemot medarbetarna beskrivs mellan olika hierarkiska nivåer på ett medelstort sjukhus. Vidare var syftet att beskriva hur nyckelpersonerna på central nivå går tillväga för att nå ut till hela verksamheten, relaterat till teori om förändringsarbete. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem nyckelpersoner på central nivå. Vidare genomfördes en skriftlig kartläggning som besvarades av 58 deltagare beståendes av chefer, hälsoombud, HFS-deltagare och kaizenkonsulter på lokal nivå. Resultaten, som tolkades utifrån en tematisk analys, indikerade att ett medelstort sjukhus arbetar hälsofrämjande gentemot medarbetarna genom friskvård och hälsoombud, samt genom att försöka få med alla delar av hälsa och via systematiskt arbetsmiljöarbete. Vidare visar resultaten att användandet av mänskliga resurser förekommer för att informera hela verksamheten. Slutsatsen av studien är att ett hälsofrämjande sjukhus bör ha ett helhetstänk kring hälsa samt använda sig av metoder som inom förändringsarbetet visat sig effektiva. Detta genom exempelvis tydligare och mätbara mål. Bättre målformulering kan även lösa problemet med bristfällig utvärdering och feedback.