Amerikansk välfärd vs. folkhemmet: en jämförelse mellan USA:s och Sveriges välfärdsstater

Sammanfattning: USA och Sverige är två länder vars välfärdsstater skiljer sig avsevärt.
Sveriges är väldigt omfattande medan den amerikanska är jämförelsevis
begränsad. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad dessa skillnader beror
på. För att ta reda på vad skillnaderna beror på används tre olika
modeller. Den första heter klass- och väljarmobilisering och går ut på att
förekomsten av starka fackföreningar och socialistpartier ger omfattande
välfärdsstater. Statscentrerad förklaring heter nästa modell som utgår
ifrån att ett lands statliga institutioner, maktdelningens konstruktion
samt val- och partisystem till stor del påverkar välfärdsstatens utseende.
Den tredje och sista modellen heter homogenitet vs. heterogenitet och
behandlar den påverkan ett lands rasmässiga och etniska sammansättning har
på ett lands välfärdspolitik.

Uppsatsens slutsatser kan i korthet sammanfattas som så att den amerikanska
välfärdsstaten förblev liten på grund av att inga starka fackföreningar
eller socialistpartier uppstod, den federala statens natur förhindrade även
större omfördelande åtgärder samt att USA:s etniska heterogenitet även den
bidrog till motstånd mot välfärdsstaten. Sverige hade starka fackföreningar
och ett starkt socialistparti, som i kombination med en stark enhetsstat
och en etniskt homogen befolkning bidrog till en stor välfärdsstat.