Träning genom appar : En diskursanalys av normkonstruktion i träningsappar

Sammanfattning: Syfte och frågeställning Studiens syfte var att undersöka hur normer och träning och kropp konstrueras i träningsappar och vilka normativa samhälleliga ideal som framträder. Frågeställningarna som undersökningen besvarade var:  Vilka representationer av genus synliggörs i materialet? Vilka krav på subjektets varande är kopplade till dessa representationer? På vilka sätt framställs material och miljöer?  Vilka representationer om kropp och träning lämnas oproblematiskt?” Metod Tre stycken träningsappar analyserades utifrån den metodologiska ansatsen diskursanalys. Det empiriska materialet granskades kritiskt och identifierade fyra teman av representationer: genus, kropp, ideal samt material. Representationerna analyserades utifrån Foucaults maktteori och begreppet governmentality (styrningsrationalitet), vilket sedan har använts för diskussion av studiens resultat.  Resultat Resultatet i studien visar hur föreställningar om kön och genus framställs och samspelar med en vidare samhällelig träningskultur som fokuserar på estetiska aspekter utifrån den rådande epistemologin. Män tränar främst för muskelbyggande medan kvinnor ska få balanserade kroppar. Apparna framhäver vältränade instruktörer och fokuserar på det patogena synsättet genom att skriva fram kaloriförbränningen utifrån ett givet mål som appen tagit fram utan att anpassa utifrån användarens individuella mål. Träningsapparna innehåller träningsövningar som samspelar med rådande normer i samhället. Träningsövningarna som framförs av män är ofta framskrivna med tekniska namn utifrån bicepsövningar, medan kvinnornas övningar innefattar främst sätesmuskulaturen och benövningar. Apparna är utformade utifrån yttre attribut som samspelar med den rådande träningskulturen. Träningen utförs av vältränade människor i framtagna träningskläder utifrån samhällets mode i olika gymliknande miljöer. Slutsats Apparna reproducerar traditionella könsnormer som finns i träningskulturen och framställer därmed genus, kropp, ideal samt material och miljöer utifrån stereotypa samhälleliga ideal om manligt och kvinnligt. Det är därför viktigt att förstå skillnaden mellan digitala lärresurser och kommersiella appar för att säkerhetsställa kvaliteten i svenska skolan och inte utsätta elever för appar som kan förändra deras självbild.