Den normkritiska läraren

Sammanfattning: Forskning inom området för kön och genus på fritidshemmet saknas i hög utsträckning, detta trots att ämnet är oerhört aktuellt i samhället i övrigt. I den reviderade Läroplan som börjar gälla 1 juli 2022 lyfts betydelsen av skola och fritidshems arbete mot könsstereotyper, könsnormer, makt och sexualitet ytterligare. Detta tyder på ett ökat behov av att arbeta med dessa områden och frågor i undervisningen. Syftet med denna studie är att studera hur personal på fritidshemmet resonerar om könsnormer och hur de talar om arbetet med dessa i praktiken. Utifrån våra frågeställningar avser vi studera hur personalen på fritidshemmet talar om kön och könsnormer, samt hur personalen arbetar för att motverka könsnormer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och bearbetat vårt resultat med hjälp av en tematisk analys. Vi analyserade vårt resultat utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, med Judith Butler och Yvonne Hirdman som främsta teoretiker. Det mest centrala resultat som framgick i studien var hur starkt präglad personalen på fritidshemmet är av heteronormen i sättet de talar och resonerar om kön och könsnormer. Detta tar sig uttryck i samverkan mellan personal, barn, vårdnadshavare och organisatoriska faktorer.