Finska krigsbarn

Sammanfattning: 1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i
kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en
rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att
hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ”Finlands sak är
vår”. ”Världshistoriens största barnförflyttning” kallas de transporter av
finska barn till Sverige, Danmark och Norge mellan åren 1939- 1944. Under
vinter- och fortsättningskriget förflyttades 70 000 barn från sitt hemland,
Finland, till de Skandinaviska länderna. De flesta barnen förflyttades till
Sverige. Av de 70 000 som sändes till Sverige återvände 55 000 till sitt
hemland efter krigets slut.

Under vinterkriget var det Centrala Finlandshjälpen och Nordiska
hjälpcentralen som organiserade barnförflyttningarna. De båda
organisationerna bildades i december 1939 när kriget brutit ut. Den svenska
organisationens uppgift var att ta emot de finska barnen i Sverige samt att
ordna med bostad. Under vinterkriget var det bara friska barn som fick resa
till Sverige, varför inga barnhem eller sjukhem upprättades. Den finska
organisationens uppgift var att göra ett urval av de barn som fick åka. De
barn som fick resa till Sverige under vinterkriget var barn under tolv år.
De barn som var under tre år skulle resa med sina mödrar.

Under fortsättningskriget var det Hjälpkommittén för Finlands Barn och
Socialministeriets barnförflyttningskommitté som ansvarade för
förflyttningarna. Hjälpkommitténs uppgift var att ta emot friska och sjuka
barn. De friska placerades till stor del i enskilda hem men en del barn
placerades på barnhem. De sjuka barnen skulle behandlas och placerades på
sjukhus. Den finska organisationen hade som uppgift, liksom under
vinterkriget, att välja ut de barn som fick resa.

Barnen förflyttades till Sverige pga. kriget och dess följder. Orsaken som
mödrarna uppgav vid förflyttningarna var: evakuering, det var familjer som
flytt från sitt hem och var bostadslösa. Den andra orsaken var att barnet
var sjuk och inte fick plats på sjukhus eller att modern inte kunde ta hand
om barnet i hemmet pga. arbete. Den tredje orsaken som uppgavs var att
familjerna hade fler än åtta barn och svårt att försörja dem.

De anledningar som finns givna till varför Sverige tog emot barnen var
samhörighetskänsla mellan Sverige och Finland pga. deras gemensamma
historia. Det kan bekräftas eftersom slagorden i Sverige blev ”Finlands sak
är vår”. Sverige såg Finland som sitt broderland och ville stödja dem under
kriget. De kritiska rösterna i Finland menade att Sverige tog emot barnen
för att för få barn föddes i Sverige.