Volymen i ”Skogliga grunddata” jämfört med inmätt volym : - Modell för volymberäkning

Detta är en Kandidat-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för skog och träteknik (SOT)

Sammanfattning: Skogliga inventeringar utförs för att ge information om skogen som kan användas i olika sammanhang. De ger data om bland annat trädhöjd, ålder, grundyta, trädslagsfördelning och volym. De har historiskt utförts som fältinventeringar. På senare tid har den tekniska utvecklingen öppnat upp för möjligheten att utföra inventeringarna via fjärranalys. En metod för fjärranalys som används inom skogsbruket är flygburen laserskanning. Genom att kombinera flygburen laserskanning med Riksskogstaxeringens fältinventeringar har Skogsstyrelsen skapat produkten Skogliga grunddata. Denna produkt visar bland annat skattad volym för bestånd som ritas upp i program för geografiska informationssystem, GIS. Nätraälven Skog använder Skogliga grunddata och de har märkt att volymen inte alltid stämmer när de jämför mot inmätt volym. Felkällor som kan påverka noggrannheten i Skogliga grunddata är t.ex. fel i kartmodellerna, fel mellan systemen som skannar terrängen, mätfel vid fältinventeringarna eller fel vid beräkningar.Syftet med detta arbete är att ta reda på varför det finns en stor differens i volymen när Nätraälven skog jämför mellan Skogliga grunddata och inmätt volym på industri. Dessutom är syftet att urskilja parametrar som påverkar volymen och är generaliserbara på samtliga bestånd inom Nätraälvens upptagningsområde. Arbetet har som mål att efter identifiering av parametrar som påverkar noggrannheten bygga en beräkningsmodell som är applicerbar på bestånden inom Nätraälvens upptagningsområde.Arbetet utfördes som en kvantitativ studie där data från slutavverkningar användes. Jämförelser av volymskillnad och parametrar utfördes som regressionsanalyser. Fältinventeringar utfördes som kvantitativa mätningar i fält. Avverkningstrakter letades upp i ett GIS-program och ritades därefter in för att beräkna volymen via Skogliga grunddata. Denna volym jämfördes sedan mot inmätt volym. Regressionsanalyser genomfördes mellan trakternas tillgängliga parametrar och volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym.I medel visade Skogliga grunddata 95% av inmätt volym, som lägst visade den 76% och som högst 128%. I 58% av trakterna låg volymskillnaden i ett intervall på 10%.Totalt har tio parametrar använts vid regressionsanalys av volymskillnaden mellan Skogliga grunddata och inmätt volym. Volymskillnaden har varit väl spridd oavsett parametrarnas storlek. Vad som framkommit i studien är att ingen av parametrarna: trädhöjd, areal, höjd över havet, ålder, stamantal, procentuell andel tall, procentuell andel gran, procentuell andel löv, medelstam eller stammar/hektar enskilt påverkar noggrannheten i Skogliga grunddata. Arbetet har också visat stor spridning i volymskillnad mellan Skogliga grunddata och inmätt volym för olika trakter. Medelskillnaden mellan volymen i Skogliga grunddata och inmätt volym var visserligen fullt acceptabel även om skillnaden trakter emellan kunde vara väldigt stor.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)