Glukosamin - är det effektivt till hundar med osteoartrit?

Sammanfattning: Osteoartrit (OA) är en av de vanligaste kroniska muskuloskeletala sjukdomarna och orsakerna till hälta hos hund. Inget botemedel finns utan behandlingen syftar till att minska symtomen och förhindra ytterligare leddestruktion. Icke-steroida anti-inflammatoriska medel (NSAID) är ett vanligt behandlingsalternativ vid OA. Det kan dock medföra biverkningar vid framförallt långtidsanvändning och säkrare alternativ är därför eftertraktade. Glukosamin är ett välanvänt men omdiskuterat preparat som säljs som kosttillskott och som tillsats i foder och marknadsförs av tillverkarna som effektivt vid behandling av OA. Syftet med denna litteraturstudie är att ta reda på om glukosamin i form av kosttillskott och fodertillsats är verksamt för att behandla OA hos hund. OA är ett syndrom som involverar hela leden och uppstår när jämvikten rubbas mellan syntes och degeneration av det extracellulära matrixet. Syndromet utmärks av kronisk inflammation och påverkar funktionen av leden vilket leder till symtom som nedsatt rörlighet, smärta, hälta och svullnad av leden. Glukosamin är en del av de byggstenar som ingår i proteoglykaner som i sin tur bygger upp det extracellulära matrixet i all bindväv. Vid oral administrering har biotillgängligheten uppmätts till 12 % hos hund. Hundar med OA förbättrades vad gäller smärta, viktbärande och allmän kondition efter 70 dagars behandling med ett kombinationspreparat (glukosamin och chondrotinsulfat), dock visades ingen signifikant förändring vad gäller hälta och rörlighet i lederna. En trend mot ökad absorption av oralt tillfört glukosamin har visats vid fasta innan administrering men ingen evidens finns ännu för hypotesen. Det är dock angeläget att undersöka om fodergiva påverkar glukosaminets Cmax då ett högt Cmax bör vara önskvärt för att nå hög koncentration i ledvätskan. Låg oral biotillgänglighet har även påvisats hos råtta (6 %). Inget glukosamin återfanns i faeces utom hos råttor som behandlats med antibiotika vilket indikerar att stor del av glukosaminet försvinner i tarmen på grund av att mikroorganismer förbrukar glukosamin. Flertalet experimentella studier på råtta där artrit inducerats visar på goda behandlingseffekter samt skyddande effekter med glukosamin. Dessa resultat går inte att extrapolera på hundar med OA men kan vara ett stöd för att ytterligare studera glukosamins potentiella skyddande effekt hos hund med predisponerande faktorer för OA. I dagsläget finns ingen evidens för att glukosamin, som tillsats i foder, eller som kosttillskott, skulle vara effektivt i behandlingen av OA hos hundar.