Hur kontrollerar vi kommunerna? - Kontroll av kommunala beslut genom laglighetsprövning och förvaltningsbesvär

Sammanfattning: Kommuner sköter enligt 14 kap. 2 § regeringsformen lokala och regionala angelägenheter av allmänt intresse på den kommunala självstyrelsens grund. Vad som är kommunala angelägenheter regleras av kommunallagen och specialförfattningar som exempelvis socialtjänstlagen och ordningslagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka gränserna för det kommunala beslutsfattandet och hur kommunala beslut kan kontrolleras av kommunmedlemmar. Detta görs genom att besvara följande frågeställningar: vad får kommuner och regioner besluta om och vilka gränser finns för deras beslutskompetens, hur ser laglighetsprövningen ut och varför, vad skiljer laglighetsprövning och förvaltningsbesvär, när och för vilka beslut tillämpas laglighetsprövning alternativt förvaltningsbesvär och varför, hur påverkar principen om kommunal självstyrelse hur prövningar av kommunala beslut görs? Kommunala angelägenheter är enligt 2 kap. 1 § kommunallagen sådant som är av allmänt intresse och har anknytning till kommunens och regionens område eller deras medlemmar. Den kommunala kompetensen begränsas av ett antal principer som kodifierats från praxis. Genom laglighetsprövning och förvaltningsbesvär ges kommunmedlemmar en möjlighet att överklaga kommunala beslut. Prövningarna sätter gränserna för vad som är kommunala befogenheter. Laglighetsprövningen ska endast pröva lagligheten av det kommunala beslutet och upphäva det om det är taget på olagliga grunder. Vid förvaltningsbesvär gör domstolen en fullständig prövning och prövar både lagligheten och lämpligheten av ett beslut och kan ersätta beslutet med ett annat. Därför anses förvaltningsbesvär vara en mer lämplig form av överklagande i till exempel beslut om försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen där den klagande är särskilt utsatt. Skillnaden mellan de olika prövningsformerna är dock ganska begränsad eftersom vissa lämplighets- och skälighetsbedömningar även i vissa fall behöver göras vid laglighetsprövning. Centralt för utformningen av laglighetsprövningen är att kommunens effektivitet värderas högre än den klagandes intresse av en enkel process i överklagandet. Den kommunala självstyrelsen har även fått stor påverkan i högsta förvaltningsdomstolens bedömning angående tiggeriförbud i Vellinge kommun där högsta förvaltningsdomstolen har givit kommunen ett stort utrymme för självbestämmande genom att inte behöva visa på utredning för att ett tiggeriförbud är nödvändigt för att upprätthålla allmän ordning.